UPPGIFTER: 5 000 soldater på plats – USA slår larm

2025 10 13

För ett drygt år sedan skickades omkring 10 000 nordkoreaner att slåss mot Ukraina för Rysslands räkning.

Nu kommer uppgifter om att ytterligare ett land har bidragit med tusentals soldater för att strida på den ryska sidan.

Enligt en intern rapport från det amerikanska utrikesdepartementet deltar nämligen uppemot 5 000 soldater från Kuba aktivt i kriget mot Ukraina, uppger Reuters som har tagit del av dokumenten.

– Efter Nordkorea är Kuba den största bidragsgivaren av utländska trupper till Rysslands aggression, med uppskattningsvis 1 000 till 5 000 kubaner som strider i Ukraina, erfar nyhetsbyrån.

Varnar FN

Uppgifterna ska ha skickats från amerikanska diplomater till ett antal olika länder inom Förenta Nationerna. Det sker samtidigt som USA vill motverka en FN-resolution som uppmanar landet att häva sitt handelsembargo mot Kuba, som varit i kraft sedan 1960.

USA:s utrikesdepartement har inte velat kommentera uppgifterna med några fler detaljer om de kubanska soldaterna. Däremot framhålls att Washington känner till rapporterna om att de strider med ryska trupper i Ukraina.

– Den kubanska regimen har misslyckats med att skydda sina medborgare från att användas som brickor i kriget mellan Ryssland och Ukraina, säger en talesperson för departementet till Reuters.

LÄS MER: Trump varnas – finns bara en sak att göra mot Putin

Förnekar inblandning

Den kubanska regeringen har nyligen förnekat att landet skulle vara inblandat i kriget i Ukraina. Det dementeras också att Kuba skulle ha skickat soldater dit.

– Kuba avvisar de falska anklagelser som den amerikanska regeringen sprider om Kubas påstådda inblandning i den militära konflikten i Ukraina, framhålls i ett uttalande från utrikesdepartementet enligt AFP.

Kuba uppger också att 26 kubaner dömts till fängelsestraff för legosoldatverksamhet sedan september 2023, då det första gången började cirkulerade rapporter om att kubaner anslutit till kriget.

– Det är obestridligt att ingen av dem har den kubanska statens uppmuntran, engagemang eller samtycke för sina handlingar, uppger det kubanska utrikesdepartementet.

Enbart USA:s kongress kan avsluta handelsembargot mot Kuba, även om en FN-resolution kan ha symbolisk betydelse för frågan.

LÄS MER: Brittiska militärplan vid ryska gränsen

Foto: Filip Andrejevic resp President of Russia

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen