Raseri efter Litauens vändning om Belarus – ”ett svek”

2025 10 08

Den litauiska regeringen har backat från ett tidigare beslut.

Efter presidentvalet i Belarus 2020 tvingades oppositionsledaren Svjatlana Tsichanouskaja att fly landet.

Hon lever sedan dess i exil i Litauen, och omfattas av personlig skydd av landet.

Nu meddelar den litauiska regeringen att man sänker nivån på det personliga skyddet för oppositionsledaren från Belarus, rapporterar Kyiv Independent.

Väcker stark kritik

Säkerheten för Belaruspolitikern kommer framöver garanteras av Litauens kriminalpolis.

Tidigare har hon haft landets högsta skyddsgrad som är avsedd för höga dignitärer som Litauens president, premiärminister och parlamentets talman.

Åtgärden har väckt kritik i Litauen, som historiskt stått bakom den belarusiska oppositionen.

Landet har också varnat för det säkerhetshot som Lukasjenkos regim och dess allierade Ryssland utgör.

– Svjatlana Tsichanouskaja har varit en symbol för kampen mot tyranni och mot de enorma makter som står emot demokratier. Det är ett svek, uppger Litauens tidigare utrikesminister Gabrielius Landsbergis, i ett uttalande, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS MER: ”Han visste mycket om pengarna” – mystiskt dödsfall i Moskva

Baseras på befintlig hotnivå

Litauens premiärminister, Inga Ruginiene, kommenterar beslutet med att det är baserat på den befintliga hotnivån.

– Tjänsterna gör sitt jobb bra. Varje dag bedömer de nivån på hoten och baserat på det bestämmer vilken typ av skydd som ska tillämpas, säger hon.

– Svjatlana Tsichanouskaja har säkerhet, men den är anpassad för att spegla dagens verklighet.

De litauiska myndigheterna framhåller att landets hållning mot regimenen i Belarus, under ledning av Aleksandr Lukasjenko, är oförändrad.

Kort framförhållning

Svjatlana Tsichanouskaja har fortsatt sitt arbete som oppositionspolitiker under sin tid i Litauen.

Men efter beslutet från Litauens regering pausas arbetet.

– Vi hade gärna sett att beslutet hade kommunicerats lite i förväg. Eftersom uppsägningstiden var mycket kort hade vi inte tillräckligt med tid för att anpassa kontorets arbete förändringarna, framhåller en talesperson för arbetet.

– Som ett resultat av detta är vi tvungna att tillfälligt avbryta kontorets verksamhet.

LÄS OCKSÅ: Angela Merkel: Jag kunde stoppat Putin – fyra Natoländer var emot

Foto: President of Russia Office, resp Nato

Text: Redaktionen

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen