Lavrov ser rött – efter Trumps nya utspel: “Helt oacceptabelt”

2025 10 08

Ryssland har reparerat relationen med en tidigare fiende.

Talibanregimen i Afghanistan fanns länge på Rysslands lista över förbjudna organisationer.

I juli ändrade Kremls sig och Ryssland blev första land att formellt erkänna regeringen.

Men nyligen uttryckte USA:s president Donald Trump att han vill ha tillbaka den enorma militära anläggningen Bagram Air Base i Afghanistan som övergavs när USA drog sig tillbaka 2021.

– Om Afghanistan inte ger tillbaka Bagram Air Base till de som byggde den, USA, KOMMER DÅLIGA SAKER ATT HÄNDA, dundrade presidenten.

Får Lavrov att rasa

Nu varnar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov för ett sådant scenario.

All ny utländsk militär närvaro i Afghanistan kommer att betraktas som “kategoriskt oacceptabelt".

– Utplacering av militär infrastruktur på Afghanistans territorium, såväl som på grannstaternas territorier, är kategoriskt oacceptabelt under alla förevändningar, säger Lavrov enligt Newsweek.

Enligt den ryska ministern kommer all “extraregional militär närvaro” medföra ny instabilitet.

Han menar också att Afghanistans historia “borde ha lärt alla rätt läxor för länge sedan”.

LÄS MER: Angela Merkel: Jag kunde stoppat Putin – fyra Natoländer var emot

"Ingen överenskommelse"

Talibanerna uttryckte sig nyligen i liknande termer efter Trumps krav på att basen ska återlämnas till USA.

Idén avvisades fullständigt.

– Nyligen har vissa röster hävdat att vi för samtal med Islamiska emiratet Afghanistan för att förhandla om återlämnandet av Bagram-flygfältet, eller att vi söker en politisk lösning efter att ha misslyckats med att ta det med våld. Vi försäkrar Afghanistans folk att ingen överenskommelse om ens en tum av vår jord är möjlig, har Fasihuddin Fitrat, Afghanistans stabschef för försvarsministeriet, tidigare sagt enligt Newsweek.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 2 000 kilometer från frontlinjen

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Harrison Koeppel

Text: Redkationen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen