Statsministerns besked vid flyktingkris: Andra får ta ansvar

2022 02 18

Vid en rysk invasion av Ukraina varnar Amnesty för en enorm flyktingkris.

Trots detta meddelar statsminister Magdalena Andersson (S) att Sverige inte kommer öppna upp sina gränser för ett stort antal flyktingar.

Ansvaret ligger på andra länder

– Jag har varit väldigt tydlig när jag diskuterat detta med mina kollegor i EU att vi aldrig kan komma tillbaka till situationen vi hade 2015. Länderna måste ta ett gemensamt ansvar för flyktingar som kommer till EU, säger Magdalena Andersson till DN. 

Statsministern framhäver att Sverige tog ett stort ansvar under flyktingkrisen 2015. Nu menar hon att andra länder måste vara med och bidra om kriget utbryter.

Förbereder sig för flyktingvåg

I Ukrainas grannland, Polen, förbereder sig regeringen för en stundande flyktingkris. Över 3000 amerikanska soldater har anlänt till landet för att hjälpa till vid en sådan händelse, rapporterade det amerikanska försvarsdepartementet i måndags.

Amnesty varnar

Människorättsorganisationen Amnesty International har tidigare varnat att en rysk invasion skulle bli förödande för Ukraina och att miljontals människor kan behöva fly landet. I Ukraina bor över 44 miljoner människor.

Världsomfattande katastrof

– Det kommer att bli en världsomfattande humanitär katastrof med miljontals flyktingar som söker skydd i angränsande europeiska länder, framhävde Amnestys generalsekreterare, Agnès Callamard, i ett pressmeddelande från organisationen.

En katastrof som återigen skulle testa Europas länders samarbete.

De bör ta mer ansvar

Magdalena Andersson framhäver att de länder som inte tog lika stort ansvar under flyktingkrisen 2015 bör ta mer ansvar nu.

– Rimligen bör länderna som inte tog lika stort ansvar då ta ett större ansvar den här gången, säger statsministern till DN.

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Klart besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 12 20

Sverige riskerar att missa EU:s klimatmål till 2030.

Detta trots att regeringen tidigare i år meddelade en uppmärksammad höjning av reduktionsplikten.

– Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, framhöll Finansdepartement och Klimat- och näringslivsdepartementet i augusti.

Kalkylen kan spricka

Enligt Statistiska centralbyrån har dock utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent hittills i år.

Det innebär ett högre trafikutsläpp än regeringen räknade med – och den beräkning som regering gick fram med är därmed på väg att spricka, uppger SVT Nyheter.

– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar till kanalen.

Tydligt besked

Missar Sverige ESR-målet kan det resultera i böter på miljardbelopp till EU. 

Beskedet till folk som kör bensin- och dieselbil är dock mycket tydligt: att höja inblandningen är överhuvudtaget inte aktuellt som en anpassning.

– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Romina Pourmokhtari.

Sänkte skatten

I samma veva som regeringen i augusti meddelade att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent aviserades också ett förslag om sänkt skatt på drivmedel.

– Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till, framhöll regeringen.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, tillade Sverigedemokraterna i en kommentar till Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Lågprisbutiker stoppas i Sverige

2024 12 20

Bland Sveriges 290 kommuner saknar mer än var tredje en lågprisbutik.

Totalt saknar 102 kommuner ett lågprisalternativ till de etablerade matbutikerna.

Det fastslår Konkurrensverket i en rapport.

– Det innebär att cirka en miljon invånare inte har tillgång till en lågprisbutik i sin kommun, framhåller myndigheten.

I rapporten redovisas även en kartläggning av hur matbutikerna är lokaliserade i Sverige. För många konsumenter är valfriheten begränsad, eftersom den näst närmaste butiken tillhör samma koncern som den närmaste.

– Det innebär att utbudet av varor och de priser som erbjuds kan vara i stort sett identiska då vissa dagligvaruaktörer har central prissättning, fastslår Konkurrensverket.

Vidare skriver myndigheten att frånvaron av olika dagligvaruaktörer och av lågpriskoncept kan begränsa konkurrensen samt på sikt även konsumenternas valmöjligheter.

Lågprisbutiker stoppas

Trots att en miljon invånare saknar ett lågprisalternativ stoppas många lågprisbutiker från att etablera sig i svenska kommuner.

Det rapporterar DN med hänvisning till en rapport från regeringens industrisamordnare Kristina Alvendal.

–  En del kommuner säger rent ut att ”vi behöver inget lågpris” och en del säger ”här ska vi inte ha livsmedel, det är fel placering”, säger Alvendal till DN.

– En tredje aspekt är att när kommuner i dag planerar för en ny stadsdel eller nya kvarter så planerar de inte in tillräckligt stora lokaler i bottenvåningen, så det finns helt enkelt inte plats.

”Väldigt frustrerande”

Lågpriskedjan Willys är en av flera aktörer som hindras av kommunerna.

– Det är väldigt frustrerande eftersom vi dagligen får samtal från kunder som vädjar om att vi ska etablera oss, där vi kan göra skillnad för deras vardag och ekonomi, säger Willys etableringschef Heinz Möller till tidningen.

– Det finns platser där vi försökt etablera oss i 5–10 år, vi har kämpat och kämpat för att få komma dit, men man kommer hela tiden med nya hinder.

Foto: D. Kydd

Text: Redaktionen