UPPGIFTER: Spionfartyg nära kärnkraftverk

2025 10 06

Ett misstänkt ryskt spionfartyg har lagt till i en hamn i västra Finland.

Enligt finska medier befinner sig fartyget endast tre kilometer från kärnkraftverket i Olkiluoto.

Fartyget Scanlark seglar under flagg från Saint Vincent och Grenadinerna. Majoriteten av besättningen är ryska medborgare.

När Scanlark anlände till Finland möttes det av tullen, gränsbevakningsmyndigheten och polisen, rapporterar Svenska Yle.

Massivt kärnkraftverk

Kärnkraftverket Olkiluoto 3 är en av världens kraftfullaste kärnanläggningar. Reaktorn på 1 600 MW togs i drift i april 2023.

Flera sabotage 

Under kriget i Ukraina har Ryssland anklagats för flera sabotage i Europa.

Den norska säkerhetspolisen PST är en av flera aktörer som varnat för att Ryssland kan komma att slå till mot mål i Norden.

– Vi har sett det i Europa. Det handlar om allt från spridning av propaganda till sabotage, skador på kritisk infrastruktur och mordbrand, har PST-chefen Beate Gangås sagt till NRK.

LÄS MER: “Ni ska darra som dumma djur” – Ryssland svarar Nato

Fartyget stoppades i Tyskland

Det misstänkta spionfartyget stoppades av tyska säkerhetsstyrkor när det befann sig i slussen i Kielkanalen. Fartyget bordades av tyska trupper och dykare undersökte båtens skrov, rapporterade Der Spiegel.

Den ryska besättningen misstänks för att ha spionerat på Tyskalnds kritiska maritima infrastruktur.

– Enligt tyska källor ska en drönare från fartyget ha tagit bilder ovanför ett tyskt militärfartyg i augusti. I razzian kom myndigheterna dessutom över underrättelseutrustning som anses vara otypisk för fraktfartyg, rapporterar Yle.

Trots detta har fartyget lagt till i Finland – tre kilometer från kärnkraftverket i Olkiluoto.

LÄS OCKSÅ: Polisen uppmanar allmänheten: Köp inte rosorna

Foto: Nato

Text: Redaktionen


6 oktober 2025

JUST NU: Zelenskyj hyllar Sverige

2025 10 06

Under 2025 lanserades det amerikanska initiativet PURL, som innebär att europeiska Natoländer gemensamt kan finansiera köp av amerikanska vapen till Ukraina.

Nu namnger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sex länder som har investerat mest i PURL-programmet.

Sverige är ett av länderna.

– Det finns mycket ansvarsfulla länder som förstår vikten av att skydda liv i Ukraina under vintern. Först och främst handlar det om Nederländerna, Tyskland, Kanada, Sverige, Danmark och Norge, säger Zelenskyj enligt den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

Vidare meddelar presidenten att han förväntar sig ytterligare bidrag från Sverige och de andra länderna.

– Vi har inlett samtal med dessa länder om ytterligare bidrag, säger han. 

Budgeten för PURL bedöms öka till 3,5 miljarder dollar i slutet av oktober, erfar Ukrinform.

Presenterade miljardstöd

I början av augusti meddelade den svenska regeringen att Sverige, Danmark och Norge har enats om att stödja PURL med 500 miljoner dollar. Den svenska andelen uppgår till motsvarande 2,7 miljarder kronor. Det massiva stödpaketet innehåller leveranser av luftvärn, pansarvärn och ammunition.

LÄS MER: Finansministern medger – tufft besked för ryska folket 

Sveriges stöd till Ukraina

Sveriges militära stöd till Ukraina uppgår till omkring 90 miljarder kronor.

Här är några särskilda svenska åtaganden:

- Sverige är det enda landet i världen som har donerat luftburna övervaknings- och kontrollflygplan. Stödet består av två ASC 890 och kommer att vara en förstärkning för Ukrainas flygvapen.

- Sverige producerar och upphandlar 40 nya Stridsfordon 90 tillsammans med Danmark för att förse Ukraina med ytterligare markstridsförmåga på lång sikt.

- Sverige stödjer Ukrainas försvarsförmåga genom direktinvesteringar i den ukrainska försvarsindustrin genom den danska modellen. Över 2 miljarder kronor har donerats för detta ändamål.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Finansministern medger – tufft besked för ryska folket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Tiotusentals hushåll får pengar tillbaka – “Väldigt kul”

2025 10 06

23 000 hushåll får nu pengar tillbaka i form av lägre räkningar.

Anledningen till återbetalningen är att avfallsbolaget SÅM har fått för mycket i ersättning när de har samlat in förpackningar från hushållen.

Det innebär att ungefär 23 000 hushåll i de sydvästra delarna av landet nu i höst kommer att få pengar tillbaka i form av lägre räkningar, rapporterar Sveriges Radio.

Lägre räkningar

Det är hushåll i Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommun som får fira.

Det gemensamma avfallsbolaget SÅM har fått för mycket i ersättning – närmare bestämt 11,2 miljoner kronor.

Överskottet kommer nu att gå tillbaka till kunderna i form av avdrag på räkningen.

“Väldigt kul”

Jonathan Rosenqvist, förbundsdirektör på SÅM, kommenterar.

– Det är väldigt kul att kunna göra en återbetalning till kollektivet, så att man ser att alla avgifter i samhället höjs inte, en del kommer faktiskt tillbaka om man gör rätt val, säger han.

Anledningen till att det blir en återbetalning är att avfallshanteringen bedrivs enligt självkostnadsprincipen.

Läs mer: Finansinspektionen varnar för 40 företag – hela listan

Mångårigt problem

Under de senaste åren är det många kostnader som har stigit för hushållen.

Inflation, elpriser och räntekostnader har urholkat svenskarnas plånböcker.

Nu är såväl inflationstakten som räntorna ner på lägre nivåer, men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att hushållen är fortsatt återhållsamma med spenderandet.

Konsumtionen minskar

Hushållens konsumtion minskade med 0,2 procent vecka 36-39 2025 jämfört med vecka 32-35 2025.

Riksbanken har som bekant sänkt styrräntan från två till 1,75 procent, en nivå som av myndighetens uttalande att döma lär ligga kvar ett tag framöver.

– För att ge ytterligare stöd till återhämtningen och stabilisera inflationen vid målet på sikt har direktionen beslutat att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent, framhöll Riksbanken i samband med räntebeskedet.

– Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig förväntas styrräntan ligga kvar på denna nivå under en tid framöver.

Läs mer: Polisen uppmanar allmänheten: Köp inte rosorna

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen