Svantesson slår tillbaka – ”rasism”

2025 10 04

Regeringen har fått kritik för införandet av bidragstak.

I regeringens budgetproposition, som lämnades till riksdagen för några veckor sedan, finns en reform om ett nytt bidragstak.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att reformen kommer vara viktig för att bryta människors utanförskap i det svenska samhället.

– Bidragsreformen består av ett bidragstak, som gör det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag, framhåller regeringen i ett uttalande.

För 2026 skjuter regeringen till 1 459 miljoner kronor för att genomföra bidragsreformen.

Ytterligare omkring 4 900 miljoner kronor avsätts för 2027 och 2028.

Möts av kritik

Förslaget har mötts av stark kritik.

Reformen kommer öka kriminalitet och fattigdom, menar kritikerna.

Dessutom kommer den slå hårt mot stora barnfamiljer, menar professor emeritus Anders Forslund på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, rapporterar SvD.

Enligt regeringens egna räkneexempel kan en familj med fem barn få 46 500 kr i månaden i bidrag.

Det föreslagna bidragstaket kommer minska den summan med 8 000 kr.

5 000 barnfamiljer kommer påverkas av reformen, enligt regeringens uppgifter.

Läs också: Kalldusch för City Gross – “Tråkigt besked”

Finansministern slår tillbaka

Elisabeth Svantesson (M) slår nu tillbaka mot sina kritiker.

– Anders är en väldigt klok person, men det finns flera delar i detta och handlar också om moral. Att man överhuvudtaget kan ha de här nivåerna på bidrag i Sverige det är inte rättvist, säger hon, rapporterar SvD.

Danmark som dåligt exempel

Flera kritiker har använt Danmark, som halverade bidragsnivåerna 2022 med ökad kriminalitet som konsekvens, som ett dåligt exempel.

Finansministern avfärdar resonemanget.

– Det är de låga förväntningarnas rasism, antingen så hamnar man i kriminalitet, eller så blir du långtidsbidragsberoende. Med det sagt, så klart att det finns människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, men så många fler kan ju självklart jobba, säger hon till tidningen.

Läs mer: Stödet växer – EU närmar sig helt unik åtgärd mot Ryssland

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

ELPRISLARM: ”Mycket prekär situation”

2025 10 04

Flera analytiker utfärdar varningar om elpriser.

Elpriserna i Sverige har under flera år varit ett debatterat ämne.

De senaste vintrarnas höga priser har bland annat resulterat i kompensationer till konsumenterna från politiskt håll.

Sveriges uppdelning i fyra elprisområden diskuteras.

Elpriserna är ofta lägre i norra Sverige, ett faktum som nu problematiseras av flera analytiker, rapporterar SR.

Varnar för låga priser

Norra Sveriges låga elpriser skapar stora problem för elproducenterna, menar analytiker.

Eftersom det finns för mycket el, leder det till att företag som producerar el riskerar att gå i konkurs.

– Just nu finns det ett förkrossande överskott. En riktig producentdräpare i norr. Det är en mycket prekär situation för vindkraftsproducenterna i norr, säger energistrategen Arne Bergvik, till SR.

Motverkar nysatsningar

De låga priserna resulterar också i att nya företag inte satsar på elproduktion.

Det är helt enkelt inte lönsamt.          

– Det fattas inte några nya investeringsbeslut kring ny elproduktion i det här landet på grund av att det inte går att räkna hem det, säger Fortums Sverigechef Peter Strannegård, till radiokanalen.

Läs också: Finansinspektionen varnar för 40 företag – hela listan

Regeringen vill ha kärnkraft

Elpriserna har också eldat på debatten om svensk elproduktion.

Regeringen har under nuvarande mandatperiod drivit på hårt för att bygga ut mer kärnkraft i Sverige.

– En robust och fossilfri elförsörjning är avgörande för hushållens ekonomiska trygghet och möjligheten att skapa jobb och tillväxt i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

– Nu ser vi steg för steg till att ny kärnkraft kan komma på plats, genom att skapa de långsiktiga spelregler som krävs för långsiktiga investeringar.

Andra röster

Socialdemokraterna har också öppnat för att ge statligt stöd för byggande av ny kärnkraft.

Men Miljöpartiet motsätter sig ett sådant förslag.

– Vi vill inte se ny kärnkraft i Sverige, säger Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén, till SVT.

Läs också: Kalldusch för City Gross – “Tråkigt besked”

Text: Redaktionen

4okt2025

JUST NU: Tyskland tvingar Turkiet att backa från krav

2025 10 04

Turkiet tvingas backa från ett krav på EU.

Matkonflikter uppstår med jämna mellanrum.

2002 krävde Grekland ensamrätt på namnet ”fetaost” och fick som man ville.

Beslutet väckte stor irritation och flera andra länder som var stora producenter av den populära ostsorten rasade.

Nu har ytterligare en matkonflikt nått sin upplösning.

Treårig kamp

Turkiet har under tre år försöket att tvinga på Europa regler om dönerkebab.

Om Turkiet hade lyckats få igenom reglerna för hur dönerkebab ska tillverkas skulle det ha drabbat Tysklands kebabindustri hårt.

– Turkiska myndigheter har hävdat att dönerkebab ska ses som en nationalrätt som spreds till Europa genom migrationen av turkiska medborgare, uppger BBC.

– Tyska tjänstemän hävdar att kebaben har blivit en del av det egna nationella köket.

Turkiet tvingas nu backa från sitt krav.

Gamla rötter

Det traditionella sättet att tillaga kött på ett vertikalt rotisseri går tillbaka till 1500-talet.

– Namnet döner kommer från det turkiska ordet för ”snurra” och syftar på tekniken som används vid tillagningen, uppger BBC.

Om Turkiets begäran hade gått igenom skulle det ha införts restriktioner för vilka typer av ingredienser som fick användas i maträtten.

LÄS OCKSÅ: Stödet växer - EU närmar sig helt unik åtgärd mot Ryssland

Krav på regler

I det turkiska kravet uppmanades EU att införa enhetliga regler i hela unionen.

Köttet skulle komma från en ko som är äldre än 16 månader, lamm som är minst sex månader eller från kyckling.

Kalvkött och kalkonkött skulle förbjudas.

Typen av kniv som används för att skära köttet skulle också omfattas av reglerna.

Tyska varianten

I Tyskland används ofta kalvkött i ett tunnbröd fyllt med grönsaker som rödkål, pickles, rödlök och toppat med såser.

I Tyskland bor över 1,5 miljoner turkiska medborgare.

I kebabbranschen arbetar runt 60 000 personer som producerar omkring 400 ton kebab om dagen, uppger BBC.

En godkännande av Turkiets krav på EU hade därför slagit hårt mot den tyska marknaden.

LÄS OCKSÅ: 41 döda i St. Petersburg - "Värsta på flera år"

Foto: M Yildiz

Text: Redaktionen