Ryssland har riktat vapen mot danska fartyg

2025 10 03

Dansk underrättelsetjänst håller pressträff till följd av hotbilden mot landet.

Det råder hög risk för sabotage mot den danska militären.

Beskedet kommer från den danska försvarsmaktens underrättelsetjänst, FE, på fredagsförmiddagen.

Enligt Thomas Ahrenkiel, chef för FE, har det funnits flera fall då ryska krigsfartyg seglat på kollisionskurs med danska krigsfartyg i danskt vatten, rapporterar TV2.

Dessutom har ryska krigsfartyg vid flera tillfällen riktat vapen mot danska fartyg och helikoptrar, även det i danskt vatten, lyder beskedet på fredagen.

– Vi har registrerat att ryska krigsfartyg seglar genom de danska sunden med sonar- och drönarutrustning, säger Ahrenkiel.

"Otänkbart före kriget"

FE-chefen stämmer in i statsminister Mette Frederiksens uttalande om att Ryssland för ett hybridkrig mot Natolandet.

– Det är vår bedömning att Ryssland för närvarande för ett hybridkrig mot Danmark och väst. Det här innebär att Ryssland använder militära medel för att bland annat sätta press på oss, säger Ahrenkiel enligt TV2.

– Ryssland använder metoder som skulle vara otänkbara före kriget, tillägger han.

Just nu ligger dessutom det ryska krigsskeppet Aleksandr Shabalin utanför danskt vatten söder om Langeland. Det är inne på sitt nionde dygn i området.

– Ryssland använder militär makt för att försöka skrämma oss att upprätthålla våra sjöfartsregler. Och nu när ett ryskt landstigningsfartyg ligger för ankar söder om Langeland kan det bero på att de är villiga att ingripa om vi försöker hindra deras fartyg i skuggflottan från att segla fritt, säger Thomas Ahrenkiel.

LÄS MER: Finland varnar Vladimir Putin

Vill "flytta gränsen" för artikel 5

Enligt FE-chefen “sätter bara fantasin” gränser för hur Ryssland kan utforma nästa hot. Till exempels kulle det ske genom fortsatta drönarflygningar, men också cyberangrepp.

Enligt Ahrenkiel försöker Ryssland flytta gränsen för vad som skulle utlösa Natos artikel fem, det vill säga att ett angrepp mot ett Natoland är ett angrepp på hela alliansen och skulle kräva alla medlemmars försvarsinsats.

– Ryssland är inte intresserat av att starta ett faktiskt krig mot oss. Men när man rör sig in i hybridhotfältet suddar man gradvis ut gränsen mellan vad som är en attack och vad som inte är en attack, säger Ahrenkiel.

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen understryker att det i nuläget inte finns något direkt militärt hot mot Danmark.

LÄS OCKSÅ: "De är rejält oroliga i Moskva"

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SVENSKA EXPERTER: Europa bör angripa Ryssland

2025 10 03

Rysslands agerande skapar stor oro i många av Europas länder.

Det är allmänt känt att Ryssland ägnar sig åt att sprida desinformation och propaganda i flera länder i Europa.

– Länderna i Nordamerika och Europa är prioriterade måltavlor för rysk vilseledning och propaganda, uppger Myndigheten för psykologiskt försvar.

Utvecklas ständigt

Den så kallade informationskrigsföringen utvecklas ständigt, och nya attacker uppkommer med jämna mellanrum.

– Detta informationskrig riktar sig mot hela omvärlden. Det förändrar även vår säkerhet och hur vi behöver förbereda Sveriges psykologiska försvar från både pågående informationspåverkan och inför ett fullskaligt informationskrig mot vårt land, uppger myndigheten.

Läs också: “De är rejält oroliga i Moskva”

Experter uppmanar Europa att svara

Nu går flera kommunikationsexperter ut och uppmanar Europa att angripa Ryssland med samma strategi.

Idag svarar de europeiska länderna på de ryska informationsangreppen genom att faktagranska och att införa sanktioner.

Det är inte tillräckligt.

Informationskriget måste bekämpas inne i Ryssland, mot det ryska folket, menar flera experter, rapporterar SR.

– Vi behöver ta oss in i deras informationsmiljö eftersom de härjar i vår. Journalister och diaspora kan användas, säger kommunikationsdocenten James Pamment vid Lunds universitet, till Ekot.

Förlorad infrastruktur

Mycket av den infrastruktur för kommunikation som fanns under Kalla kriget har gått förlorad, vilket gör att det är svårt för Europa att nå ut med information inne i Ryssland.

– Nästa steg om vi vil trycka tillbaka dem så måste vi ta informationskriget till Ryssland och det är naturligtvis svårt. Jag tror att man behöver föra en ganska omfattande diskussion om etiken och de juridiska grunderna för att kunna bestämma oss, säger James Pamment.

Syftet med att angripa Ryssland med informationskrigsföring skulle vara att skapa opinion i landet och främja demokratins utveckling i den ryska diktaturen.

Läs också: Ungern väljer bort Ryssland

Text: Redaktionen

Ett av Sveriges populäraste livsmedel rasar i försäljning

2025 10 03

Försäljningen av en svenskfavorit i matbutiken minskar kraftigt.

Varje år säljs omkring 40 000 ton köttfärs i matbutiker runt om i Sverige.

Men det senaste året har försäljningen av det populära livsmedlet minskat dramatiskt, visar en undersökning från Yougov.

– Det här är ett tydligt exempel på hur konsumenterna anpassar sina matinköp när priserna stiger kraftigt inom vissa produktkategorier. Medan priset på nötfärs ökat med en femtedel har kycklingfärs faktiskt blivit något billigare, säger företages affärsområdeschef Charlotte Alring, rapporterar Dagligvarunytt.

Stort tapp

Den totala försäljningsvolymen på köttfärs har gått ner 31 procent under året som gått.

När det kommer till nötfärs är tappet hela 42 procent.

Kycklingfärsen ökar däremot i popularitet, med en uppgång på 14 procent.

– Konsumenterna är smarta och hittar alternativ som är mer ekonomiskt fördelaktiga, säger Charlotte Alring.

LÄS MER: Forskare uppmanar: ta ut pengar nu – så mycket behövs

Svensk köttkonsumtion

Jordbruksverket beräknar svenskarnas köttkonsumtion varje år.

– Totalkonsumtionen av kött har minskat från den svenska rekordnivån, det vi brukar kalla ”peak meat”, på 88,3 kilo per capita 2016 till 80,5 kilo per capita 2024, uppger myndigheten i ett uttalande.

Priset på kött påverkar konsumtionen, men det finns också andra faktorer som spelar in.

– Priser och ekonomi påverkar konsumtionen av kött, men den styrs också av andra faktorer som samhällsdebatter, värderingar och trender, uppger Jordbruksverket.

– Genom att bli mer medvetna om hur vi konsumerar kött kan vi påverka miljön och klimatet, men också landsbygdens utveckling, vår hälsa, djurens välfärd, landets försörjningsförmåga och global utveckling.

Även andra alternativ

Försäljningen av färs som är gjord på baljväxter istället för kött påverkas också när priset förändras.

– Vi ser en tydlig beteendeförändring hos konsumenterna där man köper mindre malet kött av de flesta sorter men även baljväxter, säger Charlotte Alring, rapporterar Dagligvarunytt.

– Att snittköpet minskar samtidigt som inköpstillfällena blir färre på köttfärs visar att många hushåll aktivt arbetar med att hålla nere sina matkostnader.

LÄS OCKSÅ: Swish lanserar ny funktion – ska hjälpa många

Foto: Coop

Text: Redaktionen