Putin pekar ut Sverige – går till angrepp

2025 10 03

Putin går till angrepp mot Sverige.

Rysslands diktator Vladimir Putin fortsätter med sin aggressiva retorik mot EU och hela västvärlden.

Nu går han till angrepp mot Sverige.

Till angrepp mot Sverige – ”Korkat”

Under ett tal i Sotji pratar Putin bland annat om Sverige.

Den ryske diktatorn hånar och kritiserar Sveriges och Finlands beslut att ansluta sig till Nato.

Han beskriver beslutet som dumt och löjligt, rapporterar Reuters.

– Att Finland och Sverige gick med i Nato var korkat, säger Vladimir Putin till nyhetsbyrån.

Putin påstår att hans och Rysslands relation till de två nordiska länderna är oproblematisk.

– Vi har aldrig haft några problem med Sverige, än mindre med Finland. Inga problem alls, säger Rysslands diktator.

Samtidigt hävdar han att Sverige och Finland har förlorat på att gå med i försvarsalliansen.

– Både Finland och Sverige har förlorat fördelen av sin neutrala status, säger Vladimir Putin, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: ”De är rejält oroliga i Moskva”

Hånar Danmark också

Men diktatorn nöjer sig inte med att kritisera Sverige och Finland.

Även Danmark hånas av Putin – efter den senaste tidens händelser med drönare i danskt luftrum.

Incidenterna då danska flygplatser tvingats stänga efter misstänkta drönarintrång har väckt starka reaktioner.

Putin väljer dock att skämta bort saken.

– Jag ska inte göra det längre, jag lovar, säger Vladimir Putin, rapporterar TV2.

Ryssland har förnekat all inblandning i drönarincidenterna.

Putin hävdar att det rör sig om ”hysteri” från västvärldens sida, enligt kanalen.

Han menar också att denna ”hysteri” har konstruerats för att avleda uppmärksamheten från andra problem i väst, rapporterar Svenska Yle.

De andra europeiska länderna har dock tagit drönarincidenterna i Danmark på stort allvar.

Länderna har bland annat diskuterat möjligheten att skapa vad man kallar för en ”drönarmur”.

LÄS OCKSÅ: ”Enorma svårigheter” – rysk senator erkänner jätteproblem

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Befarar kollaps – ny lag om kontanter på gång

2025 10 02

Under året har mängder av bankomater i Sverige hållit stängt.

Rapporterna har varit återkommande.

Som värst har det handlat om hundratals uttagsautomater från Bankomat som legat nere över stora delar av hela landet.

Det är bland annat med den bakgrunden som organisationen Kontantupproret, som leds av den tidigare polischefen Björn Eriksson, igår samlade politiker från både regeringen och oppositionen för ett möte om kontantsystemets framtid.

"Allt kan braka ihop"

Organisationen fruktar att hela kontantsystemet kan kollapsa – bland annat på grund av att en ny lag drar ut på tiden.

– Lagförslaget som Kontantutredningen presenterade i december var tänkt att bli lagstiftning från första januari 2026, säger Björn Eriksson i ett uttalande.

– Men eftersom det fortfarande bereds i Finansdepartementet så skjuts det framåt i tiden. Osäkerheten gör att det är stor risk att hela kontantsystemet brakar ihop. Då står vi i den situation som alla säger sig vilja undvika – att vår nationella beredskap försämras. Frågan är nu hur våra politiker hanterar detta, tillägger Eriksson.

"Historisk parantes"

Vid det seminarium som Kontantupproret arrangerade med politikerna på torsdagen deltog även forskare och andra berörda aktörer.

Frågan om kontanternas existens i ett samhälle som blir allt mer digitaliserat är inte enkel, menar Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg.

– Pengar som sedlar och mynt är på många sätt en historisk parentes, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ställer diskussionen om digitala betalningar samhället inför svåra avvägningar. Det gäller till exempel inkludering av utsatta grupper och balansen mellan privata och offentliga aktörers roll i betalningssystemet.

LÄS MER: Forskare uppmanar: ta ut pengar nu – så mycket behövs

Förslag: kontantbetalning för dessa varor

Kontantutredningen lades fram i slutet av förra året och ligger ute på remiss.

I lagförslaget framgår bland annat att livsmedel, medicin och offentliga avgifter som exempelvis vård och fordonsbesiktning ska kunna betalas kontant.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, har finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tidigare sagt.

LÄS OCKSÅ: Swish lanserar ny funktion – ska hjälpa många

Foto: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/MSB

Text: Redaktionen

Belgien varnar Sverige – ”väldigt riskabelt”

2025 10 03

Belgiens premiärminister Bart De Wever varnar sina allierade.

EU har fryst omkring 200 miljarder euro av den ryska centralbankens tillgångar.

Summan innehas till stor del av den internationella inlåningsorganisationen Euroclear i Belgien.

Sveriges regering har, tillsammans med många andra länder, varit drivande i att använda sig av pengarna för att stödja Ukraina.

En åtgärd som nu möts av motstånd.

– Vi ska inte vara paragrafryttare, säger Ulf Kristersson, rapporterar DN.

Belgien varnar och ställer krav

EU-kommissionen har nu föreslagit en plan för att frigöra 140 miljarder euro för ett lån till Ukraina, vilket Sverige står bakom.

Belgiens premiärminister Bart De Wever är kritisk till förslaget och varnar nu sina europeiska allierade.

– Vi kommer att ge oss ut på okänt vatten. Det är väldigt, väldigt riskabelt, säger han vid toppmötet i Köpenhamn, rapporterar Kyiv Post.

– Jag vill att alla ska vara medvetna om det och jag vill att deras signatur ska följa med oss i den båten, vad som än krävs, vart den än seglar och vad den än kan stöta på.

Läs också: Finland varnar Vladimir Putin

Ryssland rasar

Enligt förslaget skulle EU låna ut medel från Euroclear till Ukraina.

I framtiden skulle eventuella ryska betalningar för krigsskadestånd kunna användas för att betala tillbaka till EU.

Kreml har kallat planen för "stöld" och hotat med vedergällning, bland annat genom att beslagta västerländska tillgångar i Ryssland.

Överväger ytterligare en plan

Samtidigt överväger EU ytterligare en plan för att ge ett reparationslån till Ukraina med hjälp av Rysslands frysta centralbankstillgångar.

Enligt förslaget skulle Ryssland behålla sina rättsliga anspråk på medlen, omvandlade till obligationer, medan Ukraina skulle få lån som kanske inte behöver betalas tillbaka om Ryssland inte betalar för krigsskador.

Reparationslånet kan uppgå till 130 miljarder euro.

Förslagets förespråkare menar att det är nödvändigt att utnyttja Rysslands frysta tillgångar för att hjälpa Ukraina att täcka budgetunderskott.

De tycker att Ryssland, inte europeiska skattebetalare, borde stå för notan i slutändan, rapporterar Kyiv Post.

Läs mer: Elon Musk rosenrasande: “Säg upp Netflix”

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen