Jätteskandal i Estlands försvar – vill inte ens förklara

2025 09 22

En “jätteskandal” har uppdagats i Natolandet Estland.

Militäralliansens medlemmar ska öka sina försvarsutgifter. I somras kom alliansen överens om att respektive land ska investera fem procent av sitt BNP i försvaret senast 2035.

Men i Estland har “allvarliga problem” i försvarsministeriets ekonomi avslöjats.

Det handlar om tiotals miljoner euro som “slösats bort” utan förklaring, rapporterar finska Iltalehti som beskriver nyheten som en “jätteskandal”.

Vill inte ens förklara

Det är efter en ny rapport som estniska riksrevisionen riktar benhård kritik mot försvarsministeriets hantering av dess finanser och kräver omedelbara förändringar.

Enligt rapporten är ministeriet “oförmöget eller ovilligt att föra korrekt bokföring och kontrollera sin användning av pengar och ingångna kontrakt", skriver den finska tidningen.

Det hävdas att balansräkningen innehåller hela 723,9 miljoner euro i “luft”.

– Det vill säga tillgångar, beställningar, leveranser och kontrakt, vars detaljer och genomförande försvarsmakten inte ens har velat förklara för statsrevisorerna, erfar Iltalehti.

Blivit värre

Problemen är inte nya.

Men de har blivit värre i takt med att försvarsministeriet fått mer pengar till sitt förfogande. Estland har siktat på att nå fem procent-målet redan nästa år.

– Den estniska försvarsministern måste omedelbart utreda de allvarliga problem som rapporten tar upp tillsammans med chefen för Estlands försvarsinvesteringscenter och befälhavaren för försvarsmakter, framgår det i riksrevisionens rapport enligt den finska tidningen.

– Det estniska försvarsministeriet kan inte hantera den betydande ytterligare finansiering som kanaliseras till det.

LÄS MER: Turistort attackerad – ”Viktiga ryska gäster” på plats

Kräver ministerns avgång

Röster har nu höjts i Estland som kräver försvarsminister Hanno Pevkurs avgång. Pevkur har dock meddelat att så inte kommer ske.

Det estniska parlamentets försvarsutskott har medgett att situationen är allvarlig, men har också framhållit att bristerna inte bör “överdramatiseras”.

– Eftersom det inte finns någon anledning att tro, med tanke på försäkringarna från försvarsmaktens kommendör och försvarsministeriet, att skattebetalarnas pengar har försvunnit ner i ett svart hål – de har använts för att köpa försvarsmateriel och andra varor som är nödvändiga för det nationella försvaret. Problemen är snarare av arbetsorganisations- och redovisningskaraktär, säger Kalev Stoicescu, ordförande för den nationella försvarskommittén, i ett uttalande.

LÄS MER: Rysk vd hittad död i Moskva

Foto: Madis Veskimeister

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen