Sex partier överens – vill införa stor skatteförändring

2025 09 22

Sex partier i riksdagen vill se en stor skattereform i Sverige.

Samtliga oppositionspartier, S, V, MP och C, säger ja till en omfattande skattereform som förhandlas fram genom en blocköverskridande överenskommelse.

Det gör även Sverigedemokraterna och Liberalerna, enligt en enkät genomförd av SvD.

– Sveriges skattesystem är alldeles för komplicerat i dagsläget, framhåller Oscar Sjöstedt, som är SD:s ekonomisk-politiska talesperson, till tidningen.

Två säger nej

Argumentet till en bred skattereform är bland annat att lika skatt på lika inkomst anses ha urholkats.

Det framhåller exempelvis Vänsterpartiet som hänvisar till den stora reform som genomfördes på 1990-talet. Centerpartiet pekar på hög arbetslöshet och svag tillväxt och menar att en reform skulle kunna vända utvecklingen.

Men två partier är idag inte ombord på tåget. Även om svaret inte direkt nej så är inställningen “ljummen” hos Moderaterna och Kristdemokraterna.

– Den typen av större förändringar kan givetvis inte uteslutas men vi ser det inte i nuläget som ett självändamål att en sådan större reform genomförs, menar Moderaternas gruppledare i skatteutskottet Boriana Åberg i ett uttalande till SvD.

LÄS OCKSÅ: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång

Blankt nej till fastighetsskatt

Exakt hur en potentiell skattereform skulle se ut finns det inte konkreta förslag på. Nationalekonomen Lars Calmfors har efterlyst en återinförd fastighetsskatt, men det slås ned av alla utom Vänsterpartiet.

– Det är en dålig idé att höja den. När vi tog bort den ökade legitimiteten i skattesystemet och jag kommer inte att medverka till att den återinförs, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare sagt till DN.

Beskedet kom trots att Hans Lindblad, den före detta statssekreteraren till tidigare finansminister Anders Borg, i en utredning föreslagit ett återinförande av just fastighetsskatten.

– Vi kommer att behöva förändra svensk ekonomi för att få en skarpare och bättre produktivitet. Men, med det sagt, jag kommer aldrig att medverka till en högre fastighetsbeskattning, sade Svantesson till Di hösten 2023.

LÄS MER: Svensk myndighet går emot EU – ”anmärkningsvärt”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen