Sex partier överens – vill införa stor skatteförändring

2025 09 22

Samtliga oppositionspartier, S, V, MP och C, säger ja till en omfattande skattereform som förhandlas fram genom en blocköverskridande överenskommelse.

Det gör även Sverigedemokraterna och Liberalerna, enligt en enkät genomförd av SvD.

– Sveriges skattesystem är alldeles för komplicerat i dagsläget, framhåller Oscar Sjöstedt, som är SD:s ekonomisk-politiska talesperson, till tidningen.

Två säger nej

Argumentet till en bred skattereform är bland annat att lika skatt på lika inkomst anses ha urholkats.

Det framhåller exempelvis Vänsterpartiet som hänvisar till den stora reform som genomfördes på 1990-talet. Centerpartiet pekar på hög arbetslöshet och svag tillväxt och menar att en reform skulle kunna vända utvecklingen.

Men två partier är idag inte ombord på tåget. Även om svaret inte direkt nej så är inställningen “ljummen” hos Moderaterna och Kristdemokraterna.

– Den typen av större förändringar kan givetvis inte uteslutas men vi ser det inte i nuläget som ett självändamål att en sådan större reform genomförs, menar Moderaternas gruppledare i skatteutskottet Boriana Åberg i ett uttalande till SvD.

LÄS OCKSÅ: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång

Blankt nej till fastighetsskatt

Exakt hur en potentiell skattereform skulle se ut finns det inte konkreta förslag på. Nationalekonomen Lars Calmfors har efterlyst en återinförd fastighetsskatt, men det slås ned av alla utom Vänsterpartiet.

– Det är en dålig idé att höja den. När vi tog bort den ökade legitimiteten i skattesystemet och jag kommer inte att medverka till att den återinförs, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare sagt till DN.

Beskedet kom trots att Hans Lindblad, den före detta statssekreteraren till tidigare finansminister Anders Borg, i en utredning föreslagit ett återinförande av just fastighetsskatten.

– Vi kommer att behöva förändra svensk ekonomi för att få en skarpare och bättre produktivitet. Men, med det sagt, jag kommer aldrig att medverka till en högre fastighetsbeskattning, sade Svantesson till Di hösten 2023.

LÄS MER: Svensk myndighet går emot EU – ”anmärkningsvärt”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen