Generaldirektör uppges ha skickat hemliga uppgifter

2022 02 21

Generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar, Hendrik Landerholm, är i rejält blåsväder.

Han uppges ha skickat sekretessbelagda uppgifter till privata e-postkonton under hösten 2021, rapporterar Dagens Nyheter under morgonen.

Kan skada Sverige

Enligt tidningen rör det sig om så känsliga uppgifter att de kan skada Sverige om de blir röjda. Det svaret gav regeringskansliet när DN begärde ut mejlen.

Henrik Landerholm tillträde som generaldirektör för Myndigheten för psykologisk försvar den 1 januari 2022. Han har tidigare varit Sveriges ambassadör i Förenade Arabemiraten. Under hösten 2021 arbetade han på utrikesdepartementet konsulära enhet, som ansvarade för Sveriges evakuering av personal från Afghanistan.

Underlättar för främmande makt

– Att hantera uppgifter på det här sättet innebär att de är lättare att inhämta av främmande makt, säger Kim Hakkarainen, expert på säkerhetsskydd, till tidningen.

Henrik Landerholm ska, enligt granskningen, ha skickat flera mejl innehållande sekretessbelagda uppgifter till privata mejlkonton utanför organisationen. Uppgifterna finns därmed lagrade på ett utländskt företags servrar.

Google och privat mejladress

Generaldirektören ska ha skickat uppgifterna till sin egen privata mejl, kopplad till amerikanska Google och till en mejl som är kopplad till en annan chef vid utrikesdepartementet, enligt uppgifter från DN.

Bland annat ska mejlen ha innehållit information om Sveriges planering kring evakueringen av personal från Afghanistan under hösten. Totalt rör det sig om åtminstone tre tillfällen och vardera mejl innehåller en mängd sekretessbelagda uppgifter, rapporterar tidningen.

Landerholm svarar

Generaldirektören kommenterar uppgifterna till tidningen och hävdar att han har skickat mejlen för att få tillgång till uppgifterna på sin egen dator.

– Så att jag kunde jobba dygnet runt vid exempelvis den komplicerade evakueringsoperationen jag arbetade med ett antal månader, säger han.

Tjänstefel

Anne-Marie Eklund, en av Sveriges främsta experter på it-säkerhet, riktar allvarliga anklagelser mot Henrik Landerholms agerande.

– Jag tycker det är tjänstefel och brist på omdöme. Som tjänsteman vid UD, och senare generaldirektör för en svensk myndighet, så är det inte ett okej beteende. Det är allvarligt, säger Anne-Marie Eklund Löwinder till DN.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Panik i Ukraina – nu agerar Donald Trump

2026 10 23

Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink har begränsats.

Händelsen har skapat panik bland den ukrainska ledningen och landets militär, rapporterar Wall Street Journal.

Begränsningen har bland annat inneburit att drönare inte kunnat flyga snabbare än 160 kilometer i timmen, vilket har fått stora konsekvenser för Ukrainas försvars- och attackförmåga.

Skyller på varandra

Starlinks ägare Elon Musk har förnekat att han begränsat hastigheten för det krigsdrabbade landet.

Musk har framhållit att det är president Trump som ytterst beslutar om eventuella begränsningar av systemets hastighet och användning.

Vita huset lägger dock ansvaret på Musk.

– Det är ett privat företag; presidenten driver inte företaget och kan inte instruera det företaget att göra någonting, har utrikesminister Marco Rubio sagt.

Trump agerar

Nu uppges president Donald Trump agera.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Trump ringt Elon Musk och bett honom att återställa Starlink för Ukraina.

Kort efter samtalet ska Starlink fungera bättre, enligt tidningens källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger dock att hastigheterna för Starlink ännu inte har återställts helt, rapporterar Reuters.

Läs också: Partisaner slår till mot Moskva

Avgörande för Ukraina

Den militära versionen av Starlink kallas för Strashield och har varit en central del av Ukrainas försvar sedan krigets första dagar.

Via satellitsystemet har den ukrainska militären säkrat tillgången till internet.

Starshield har gjort det möjligt för ukrainska trupper att styra drönare, dela drönarbilder i realtid och kommunicera i områden där mobilnätens täckning har slagits ut.

Andra läser: Svensk bilhandlare i konkurs

Foto: Official White House Photo

Text: Redaktionen

Pinkod till bankkort ska försvinna – det här ersätter

2026 10 22

Tiderna med att knappa in en kod på fyra siffror när du betalar med ditt bankkort är på väg att ta slut.

Redan idag har metoden börjat fasas ut i och med att “blipptekniken” tagit över allt mer när det gäller mindre köp i butik. Nu kan koden dock snart vara ett minne blott även vid större köp.

Ny teknik är nämligen på väg att etablera sig i västvärlden, rapporterar franska Presse-Citron. Det är det så kallade biometriska bankkortet som introduceras, som innebär att kunden istället placerar sitt finger på en inbyggd sensor i kortet.

Den franska industrijätten Thales håller just nu på att utveckla tekniken.

– Det finns inte längre något behov av att ange din hemliga kod eftersom kortet omedelbart känner igen ditt finger, säger Frédéric Martinez, produktmarknadschef på Thales, till tekniksajten.

En tidsfråga

I Frankrike har nu flera stora banker börjat fasa ut pinkoderna och ersätta dem med den nya tekniken. Sannolikt är det bara en tidsfråga innan fler länder hänger på.

Fördelen anses vara säkerheten. Ett fingeravtryck är unikt, medan en kriminell med förhållandevis enkla medel skulle kunna lägga beslag på bankkoden.

Den franska tidningen menar dock att kunderna hittills är relativt splittrade. En del beskrivs som entusiastiska, andra ser inte någon anledning att förändra det nuvarande systemet.

– Men förändringen har definitivt börjat, skriver tekniksajten.

Andra läser: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Inopererade chip

Biometriska lösningar för betalningar är i sig inget nytt, men blir allt mer kreativa. Idag har tusentals svenskar ett inopererat chip i handen som på sikt kan ersätta kreditkort, passerkort och biljetter, rapporterade SVT i fjol.

Och redan 2019 införde Mastercard till exempel att du skulle kunna betala med hjälp av fingeravtryck eller ansiktsigenkännig. Men hittills har det handlat om köp på nätet.

– Biometri matchar konsumentens förväntningar på ännu säkrare och smidigare betalningslösningar i sin allt mer digitala livsstil. Det gör köpet mycket enklare då konsumenten slipper komma ihåg lösenord utan istället använda sitt fingeravtryck eller en bild av sig själv för att autentisera köpet. Något som kommer såväl konsumenter, handlare och banker till nytta, sade Mastercards dåvarande regionchef för Norden och Baltikum vid tillfället.

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: Axfood resp Jonas Leupe

Text: Redaktionen