Jimmie Åkesson (SD): Vill inte ge asyl åt ukrainska flyktingar

2022 02 16

Ansvaret ligger hos grannländerna.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson berättar under SVT:s 30 minuter att han inte tycker att Sverige ska ge asyl åt ukrainska flyktingar om det skulle bli krig.

Inte Sveriges ansvar

Jimmie Åkesson menar att det i första hand är grannländernas ansvar att emot flyktingarna – i enlighet med i internationell lagstiftning som säger att man ska söka asyl i det första landet man kommer till.

Kan husera ett antal människor

Han fortsätter med att berätta att det inte är uteslutet att vi kan husera ett antal människor i Sverige, om kapaciteten finns. Men det är viktigt att Sverige inte tar det långsiktiga skyddsansvaret för flyktingarna.

– Vi ska inte göra om samma misstag igen som vi gjort tidigare, det är grannländerna som bör ta ansvaret för flyktingarna, säger han.

Vill inte välja mellan Putin och Biden

I samma intervju blir han tillfrågad om vem han föredrar av Putin och Biden.

– Jag skulle inte vilja ha någon av dem som premiärminister eller statsminister i Sverige i alla fall, säger han.

Samtidigt poängterar Åkesson att Ryssland är ett auktoritärt samhälle och han vill inte att Sverige ska gå i den riktningen. Därför är självklart USA:s samhällssystem att föredra framför det ryska

Åkesson möts av kritik

Annie Lööf (C) utrycker sig kritisk mot Åkesson efter hans medverkan SVT:s 30 minuter. Hon menar att det borde vara lätt att välja mellan Putin och Biden.

– En är demokratiskt vald i en västerländsk demokrati. En är auktoritär, fängslar oppositionella, förbjuder MR-organisationer och har illegalt annekterat delar av sitt grannland. Men Jimmie Åkesson verkar återigen sakna demokratisk kompass och kan inte välja. SD förnekar sig inte, skriver hon på Twitter

Även miljöministern är kritisk

Miljöminister Annika Strandhäll (S) uttrycker sin kritik mot Åkessons uttalanden.

– Vi lever i en tid där den ena fängslar oppositionella och illegalt har ockuperat delar av sitt grannland och eventuellt står redo att fullt invadera. Den andre är president i USA och demokratiskt vald ledare. Detta är Moderaternas val av regeringsunderlag, skriver Strandhäll på Twitter.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

Klart besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 12 20

Sverige riskerar att missa EU:s klimatmål till 2030.

Detta trots att regeringen tidigare i år meddelade en uppmärksammad höjning av reduktionsplikten.

– Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, framhöll Finansdepartement och Klimat- och näringslivsdepartementet i augusti.

Kalkylen kan spricka

Enligt Statistiska centralbyrån har dock utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent hittills i år.

Det innebär ett högre trafikutsläpp än regeringen räknade med – och den beräkning som regering gick fram med är därmed på väg att spricka, uppger SVT Nyheter.

– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar till kanalen.

Tydligt besked

Missar Sverige ESR-målet kan det resultera i böter på miljardbelopp till EU. 

Beskedet till folk som kör bensin- och dieselbil är dock mycket tydligt: att höja inblandningen är överhuvudtaget inte aktuellt som en anpassning.

– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Romina Pourmokhtari.

Sänkte skatten

I samma veva som regeringen i augusti meddelade att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent aviserades också ett förslag om sänkt skatt på drivmedel.

– Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till, framhöll regeringen.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, tillade Sverigedemokraterna i en kommentar till Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Risk för jättekrasch – ”värre än finanskrisen”

2024 12 20

Hösten 2008 kraschade den amerikanska bostadsmarknaden, vilket ledde till en global finanskris.

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, förklarar Swedbanks chefsekonom Anna Bremam i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.  

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten. 

Ökad risk 

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen. 

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar. 

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem.  Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen