Ny typ av fartkamera i Sverige – nu kommer man inte undan

2025 09 16

Trafikverket växlar upp för att stärka säkerheten ute på landets vägar.

Redan idag finns det omkring 2 500 trafiksäkerhetskameror, ofta kallade fartkameror, runtom i Sverige.

Enligt Trafikverket bidrar kamerorna till sänkt hastighet och räddar liv.

– Trafiksäkerhetskamerorna i landet räddar närmare 30 liv per år och fler än 70 personer per år från att bli allvarligt skadade i trafiken. Vi vill inte att någon ska behöva åka fast för fortkörning, men vi gör allt vi kan för att människor inte ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken, säger Jonas Nygren från myndigheten, i ett uttalande.

Ny typ sätts upp

I dagarna gav Trafikverket besked om att fler kameror är på väg ut. Den här gången i Småland.

Men en av kamerorna sticker ut. Det handlar nämligen om en ny typ, rapporterar SR.

Det nya är att den tar ännu skarpare bilder och lättare upptäcker hastighetsöverträdelser vid exempelvis omkörningar.

Nu ska det med andra ord bli svårare att komma undan jämfört med vad det varit tidigare.

Kameran som nu testas ska placeras på väg 151 mellan Hestra och Värnamo.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU.

Prioriterar landsbygden

Enligt Trafikverket kommer många av de nya kamerorna som sätts upp att prioriteras på vägarna ute på landsbygden. Där vet myndigheten att många kör för fort.

– Kamerorna placeras på vägar med mycket trafik, höga hastigheter och hög olycksrisk. Alla kameror placeras synligt. I varje kamera finns ett system som mäter fordonets hastighet med hjälp av radar, framhäver Trafikverket.

LÄS MER: Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

Avlivar myten

Det har länge florerat rykten om att fartkamerorna till stor del står avstängda. Trafikverket har tidigare hävdat att det inte stämmer.

– Endast de som kör för fort fotograferas och registreras. Alla kameror är direktkopplade till Polisen och fungerar både dag och natt, under hela året.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Nya regler på gång för boende i hyresbostäder

2026 03 16

Det ska bli lättare att hitta bostad.

Regeringen föreslår nya regler för boende i hyresbostäder.

Detta för att göra det enklare för privatpersoner och företag att hyra ut bostäder och för att få fler bostäder i bruk.

Lättare att hyra ut i andra hand

En av de största förändringarna gäller personer som vill hyra ut sin bostadsrätt i andra hand.

Idag kan tidigare uthyrningar göra att föreningen säger nej, men regeringen vill ändra på det.

Istället ska bostadsrättsföreningen bara få säga nej om lägenheten har hyrts ut under en längre tid eller i större omfattning.

– När möjligheterna att hyra ut bostadsrätter i andra hand ökar kan fler bostäder bli tillgängliga, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (M).

Regeringen vill se till att fler bostäder används aktivt, genom att göra det enklare att hyra ut de som står tomma eller inte används fullt ut.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina sluter upp i kriget

Ny privatuthyrningslag

Regeringen vill också införa en ny privatuthyrningslag för den som hyr ut sitt hus eller delar av det mot betalning.

Lagen ska gälla uthyrning av högst två lägenheter som inte är en del av den egna bostaden.

Reglerna ska också skydda den som hyr, vilket innebär att villkor som är sämre än lagens standard inte får användas.

– För att bostadsbeståndet ska användas mer effektivt behöver det vara enklare att hyra ut sin bostad, säger Carlson.

Högre avgifter föreslås

Regeringen föreslår även att hyresförmedlare ska kunna ta ut högre avgifter, kopplade till prisbasbeloppet, samt att vissa tvister om återbetalning av hyra ska kunna lösas snabbare i domstol.

För privatpersoner kan det dock innebära att förmedlingskostnaden kan bli något högre, men att hyrestvister avgörs snabbare än idag.

Om riksdagen säger ja till förslaget kan de nya reglerna börja gälla redan 1 juli 2026.

LÄS MER: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

Foto: MKB

Text: Redaktionen

Drönarregn drar in – Moskva attackeras

2026 03 15

Moskva är under attack.

I nästan 24 timmar har den ryska huvudstaden utsatts för intensiva ukrainska drönarangrepp.

Det är den största drönarattacken sedan årets början, rapporterar oberoende Moscow Times.

Intensiv drönarattack

Under nästan ett dygn har Moskvas himmel varit fylld av obemannade flygfarkoster, sirener har tjutit och luftförsvaret har varit i ständig beredskap.

Enligt stadens borgmästare Sergej Sobjanin har attacken pågått sedan 12:30 på lördagen och fortsatte fram till 11:30 på söndagen.

– Totalt har 95 drönare skjutits ner på väg mot huvudstaden, uppger Sobjanin.

30 drönare ska även avlyssnats av luftförsvaret efter midnatt.

Attacken är den största mot Moskva hittills i år.

LÄS MER: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

Flyplatser påverkas

Flygtrafiken på flygplatser i Moskva-regionen – Domodedovo, Vnukovo, Sjeremetjevo och Zjukovskij – har påverkats kraftigt.

Den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsia införde restriktioner för ankomster och avgångar på flygplatserna med försenade flyg som resultat.

Enligt rapporter från Mash och Shot har drönarna observerats i Troitsk-distriktet i Moskva, nära den centrala ringvägen, samt i orter som Istra, Koroljov, Dubna, Ramenskoje och Volokolamsk.

Det är inte första gången i år som Moskva träffats av Ukrainas väpnade styrkor.

För bara en vecka sedan uppgav den ryska militären att sex drönare skjutits ner över huvudstaden.

En liknande attack inträffade även för ett år sedan i huvudstaden, då 91 drönare sköts ner, och tre personer dog.

Spridning till andra regioner

Utöver Moskva angrips nu även 13 andra regioner, inklusive det annekterade Krym.

– Totalt 170 ukrainska drönare har förstörts i Ryssland i sedan lördag kväll, meddelar Rysslands försvarsministerium.

I Tichoretsk, Krasnodar-regionen, har nedfallande drönarvrak orsakat en brand vid en oljedepå.

Belgorod står delvis utan el, vatten och värme efter raketattacker mot energianläggningar.

I Saransk, Mordvinien, har en drönare kraschat in i en byggnad.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: D. Ermolenko

Text: Redaktionen