Slipp karensdagen vid vanlig sjukdom – många vet inte om det

2025 09 15

Det vet sannolikt en hel del som lider av vanliga åkommor som exempelvis migrän eller IBS.

Många som behöver vara hemma för sådana besvär går miste om inkomst till följd av den så kallade karensdagen, det vill säga den första dagen i en sjukperiod då du inte får någon sjuklön eller sjukpenning.

Men faktum är att du kan slippa karensdagen vid den här typen av sjukdomar. 

Och många vet inte ens om det, rapporterar GP.

Särskilt högriskskydd

Det handlar om det som kallas för särskilt högriskskydd. Vanligtvis gäller det vid lång sjukskrivning – men även när du blir sjukskriven korta perioder men vid flera tillfällen.

Förutom migrän och IBS kan även mensvärk omfattas av skyddet.

– Den absolut vanligaste bakomliggande orsaken är migrän. Det är även vanligt att folk med IBS eller andra inflammatoriska tarmsjukdomar som Chrons söker, säger Erik Hoflander som är specialist vid Försäkringskassan, till tidningen.

Sjuklön från första dagen

Enbart 12 000 personer ansöker om särskilt högriskskydd varje år. Skyddet innebär att du istället får sjuklön från första dagen – och arbetsgivaren får pengar från Försäkringskassan.

– Skyddet kom till för att man ville trygga personers anställningar, för att arbetsgivaren inte ska neka folk anställningar med hänvisning till att de riskerar mycket sjukskrivning, säger Erik Hoflander.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Krävs läkarutlåtande

Enligt Försäkringskassan kan du får rätt till särskilt högriskskydd vid fyra olika situationer.

En av dem är om du kommer att vara sjuk fler än tio gånger under en tolvmånadersperiod, vilket inte är ovanligt för någon som ofta drabbas av exempelvis migrän.

– Kontakta din läkare och få ett läkarutlåtande som beskriver varför du kommer att vara sjuk ofta eller länge, framhåller Försäkringskassan som ett första steg för att ansöka om skyddet.

Organdonationer

Särskilt högriskskydd kan också utfärdas för den som behöver vara borta från jobbet för förberedelser och ingrepp i samband med organdonationer eller vävnader.

– Du måste också vara försäkrad i Sverige. Du som bor eller jobbar i Sverige är oftast försäkrad i Sverige, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen

“Ny arg diktator” kan ta över Ryssland – chefsekonom varnar Europa

2025 11 03

Efter den ryska invasionen 2022 frystes fonden som en del av de initiala sanktionspaketen mot Moskva.

Men pengarna har hittills legat orörda, och trycket inom EU ökar för att använda dem för Ukrainas skull.

Nu varnar flera norska experter unionen för ett sådant scenario.

Bland annat på grund av det prejudikat som det skulle innebära.

– Idag finns det en god anledning att beslagta medlen, men när man väl har börjat göra det kan man beslagta medel av sämre skäl i framtiden, säger Jan Ludvig Andreassen, chefsekonom på Eika Gruppen, till Dagbladet.

"Ny arg diktator" kan ta över

En av anledningarna till den norska skepsisen är landets oljefond. Den har tidigare av ekonomer beskrivits som “elefanten i rummet” i sammanhanget.

– Norge som är en stor investerare i många länder, bör vara försiktig med att stödja den här typen av konfiskering av en annans stats medel, säger Jan Ludvig Andreassen.

Chefsekonomen har skrivit flera böcker om ekonomisk historia. Han menar att ett beslagtagande av de ryska tillgångarna skulle kunna få oavsiktliga konsekvenser, så kallade ringar på vattnet.

– Den ryska regeringen är elitistisk och väldigt kopplad till en större krets kring Putin. Jag tror att många ryssar, när det blir fred, kommer att känna att det är en stor orättvisa att deras besparingar tagits från ett fattigt land. Det är en kollektiv bestraffning, vilket i sin tur kan ge upphov till nya, arga diktatorer i Ryssland, säger Andreassen.

LÄS MER: Mötet kollapsade – Kreml ger nytt drastiskt besked till Trump

Pekar ut oljefonden

Enligt ekonomen måste ett större fokus ligga på hur freden ska komma att se ut. Han ser framför sig att man skulle kunna få ett nytt slags Versaillesfördrag, och drar paralleller till hur fredsavtalet efter första världskriget såg ut då Tyskland blev tvungna att betala skadestånd för kriget.

– Det är uppenbart och frestande att göra det (beslagta de ryska medlen, red. anm.), men man måste tänka långsiktigt. Det handlar främst om hur det påverkar uppgörelsen med Ryssland när det blir fred. Sedan finns det Oljefonden, som skulle kunna hamna i samma situation, trots att vi är helt oskyldiga, säger Jan Ludvig Andreassen.

LÄS OCKSÅ: “Letar särskilt efter folk över 50 år” – Arbetsförmedlingen tipsar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen