DN riktar skarp kritik mot Expressen

2022 02 15

Expressen beter sig både ohyfsat och oprofessionellt skriver Dagens Nyheters ledarredaktion.

Bakgrunden till DN:s kritik är dels att Expressen frågade Annie Lööf efter TV4-debatten nyligen om hon var gravid, dels Expressens försvar i efterhand, framhåller DN i kväll.

Frågan om graviditet

Annie Lööf röt ifrån gällande att en journalist frågade om hon var gravid. Partiledaren har tidigare trauman kring sitt första barns födelse och efter Expressenjournalistens fråga kände Annie Lööf sig tvingad att förklara att hon nyligen genomgått ytterligare en operation och att hon inte längre kan få fler barn, rapporterar DN.

Frågan ställdes som ett SMS till Annie Lööfs medarbetare uppger Sveriges Radio.

Varför frågan ställdes

Karin Olsson, kulturchef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Expressen, förklarar till SVT varför frågan ställdes.

– Under partiledardebatten så började det att spridas uppgifter, påståenden och rykten i sociala medier om att Annie Lööf kunde vara gravid. Då funderade vår reporter att om det här stämmer kommer Annie Lööf inte kunna vara närvarande under valrörelsen, något som skulle vara en nyhet med stort allmänintresse.

DN:s ledarskribent kritiserar

DN:s ledarskribent kritiserar nu Expressen och frågan som ställdes till Centerpartiets partiledare.

– Vi har i Sverige haft en medieetik som låter politikers privatliv vara just privat. Det är ledsamt om Expressen nu bestämt sig för att kvinnliga politiker inte längre ska få ha det området i fred. När jag söker på Twitter hittar jag dessutom bara tre tweets från partiledardebatten som tar upp det här och som spekulerar kring att Lööf skulle se gravid ut. På grund av lösa tankar från tre twittrare tycker Expressen alltså ändå att det är rimligt att frångå dessa principer.

Baserades på tre tweets

Under partiledardebatten twittrades det om Annie Lööf. Vilket var bakgrunden till tankarna om att ställa frågan till partiledaren.  

– Jag har inte gjort själva reporterarbetet, men det var reflektioner bland annat utifrån sociala medier som gjorde att tanken kom upp. Det var ingen självklar fråga att ställa, för naturligtvis är det här en väldigt känslig fråga som normal sett är off-limit, förklarar Karin Olsson.

Pressades av Expressens fråga

DN:s ledarskribent anser att Expressen gått för långt på flera punkter.

– Efter Lööfs markering på Instagram kom artiklar i både Aftonbladet och Expressen. Aftonbladet fokuserade på att C-ledaren rasade mot integritetsintrånget. Expressen å sin sida valde att i stället beskriva det som att Annie Lööf gått ut och öppenhjärtigt berättat om sina operationer och att hon inte kan få fler barn. En berättelse som hon alltså pressades att gå ut med av Expressens okänsliga fråga, anser DN:s ledarskribent.

Ohyfsat och oprofessionellt

– Att Lööf rasat mot att få en så okänslig fråga hävdar Expressen mest handlar om en pr-strategi för att få mer uppmärksamhet. Det är inte bara ohyfsat utan också obegripligt oprofessionellt, fortsätter DN.

Ska inte ställa sådana frågor

– Att man inte ska fråga kvinnor om de är gravida tillhör grundläggande hyfs. Att man inte ska ställa sådana frågor till någon som man vet har traumatiska erfarenheter kring graviditeter och förlossningar kan tyckas ännu mer självklart, betonar DN.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

JUST NU: Pojke död i otäck olycka

2025 09 19

En 16-årig pojke i Borlänge har förlorat livet.

Det var under torsdagskvällen som olyckan ägde rum.

– En bilist har voltat med sitt fordon, meddelade polisen inledningsvis.

Det hela ska ha handlat om en singelolycka.

Incidenten inträffade i Jakobsgårdarna. Polisen stängde omedelbart av vägarna i båda riktningarna.

Senare framkom att fordonet var en A-traktor och hade framförts av en 16-årig pojke.

Skadeläget var då mycket allvarligt.

– Han blev fastklämd och mycket allvarligt skadad i samband med avåkningen. Han fördes med ambulans till Falu lasarett, förklarar polisen.

Livet gick inte att rädda

Natten till fredagen meddelar polisen att 16-åringen förlorat livet.

– Dock gick hans liv inte att rädda. Anhöriga är underrättade, skriver myndigheten på sin hemsida.

Efter olyckan har polisen tagit fordonet i beslag. En teknisk undersökning kommer nu att genomföras.

– Olyckan kommer att utredas vidare, framhåller polisen i ett uttalande.

Olyckorna har minskat

Enligt statistik från Transportstyrelsen har antalet A-traktorer ökat i Sverige. Däremot har antalet olyckor generellt börjat minska, visar en rapport från i höstas.

Under första halvåret 2024 skadades 226 personer i olyckor med a-traktorer.  En minskning med 17 procent jämfört med motsvarande period 2023.

Samtidigt ökade antalet registrerade A-traktorer med drygt 1 500 fordon till omkring 56 000.

Nya regler

I augusti 2023 började nya regler för A-traktorer att gälla. Bland annat infördes krav på att alla måste använda bälte, att det enbart får sitta en person på respektive plats och att fordonet endast får köra i högst 30 kilometer i timmen.

Tidigare i år ändrades direktiven på nytt efter nya körkortsdirektiv från EU.

Det nya direktivet innebär bland annat att fordonen kommer få köras i 45 km/tim.

Enligt EU-direktivet fastslås även åldersgränsen för att köra A-traktor till 16 år. Alltså ett år högre än åldersgränsen i Sverige.

Svenska ungdomar undantas dock från direktivet, vilket bland annat Riksförbundet M arbetat hårt för. Organisationen har förespråkat att åldersgränsen på 15 år bibehålls, samtidigt som högre krav på utbildning och säkerhet bör införas för att minska olycksriskerna.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige tänker låna ut 220 miljarder kronor

2025 09 19

Regeringen och Sverigedemokraterna presenterar idag “kanske den största” nyheten inför den budget som läggs fram på måndag.

Det framhåller energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) på en pressträff under förmiddagen.

Frågan gäller framtiden för Sveriges kärnkraft.

Tidöpartierna avser att gå fram med vad som beskrivs som en riskreserv för “oförutsedda händelser”. Syftet är att projekt inte ska lämnas halvfärdiga.

Konkret handlar det om att låna ut 220 miljarder kronor till projektbolag för att finansiera kärnkraftsbyggen.

– Vi står i en avgörande tid för Sveriges energiförsörjning, säger Ebba Busch.

"Förväntar oss få tillbaka pengarna"

Ramarna baseras på “en förväntad utlåning för byggnation av nya reaktorer om totalt 220 miljarder kronor under tolv år”, enligt regeringen.

Tidöpartierna förutspår “omkring 1-3 miljarder i genomsnitt per år i förväntad kostnad för en prissäkring med avtal som kan löpa upp till 40 år”.

– Vi förväntar oss att vi behöver låna ut pengar och sedan förväntar vi oss att vi får tillbaka dem genom den prissäkringsmodell som vi har, säger Niklas Wykman (M), Sveriges finansmarknadsminister, på samma presskonferens.

LÄS MER: Jättesmäll för svensk vindkraft

EU måste ge grönt ljus

Taket för prissäkringen ligger på 290 miljarder kronor.

– De exakta avtalsvillkoren kommer att förhandlas med varje projektbolag för sig, utifrån det enskilda projektets förutsättningar, förklarar regeringen.

– För att få lämna stöd till ett bolag behöver regeringen ett godkännande av EU-kommissionen, vilket kan leda till ytterligare justeringar av varje enskilt avtal. Statens kostnader påverkas också av slutkostnaden för att uppföra reaktorer, vilket kan avvika från den förväntade kostnaden, och elprisets framtida utveckling.

LÄS MER: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Ny myndighet

I samma veva presenterar regeringen ytterligare en nyhet.

Det handlar om en ny myndighet vars syfte ska vara att kontrollera miljötillståndsprocesser.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kallar beskedet för “en av de största förändringarna i modern tid” av miljötillståndsprövningar.

– Jag är väldigt glad över att den här efterfrågade helomfattande ändringen av tillståndsprocesserna nu äntligen kan genomföras, säger hon.

Enligt förslaget ska myndigheten börja sitt arbete 1 juli 2027.

LÄS OCKSÅ: Scania slår larm – en tredjedel kan slås ut

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen