Japan agerar mot Ryssland

2025 09 12

Efter Rysslands fortsatta aggressioner mot Ukraina agerar nu Japan.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har vid upprepade tillfällen uppmanat omvärlden att öka det ekonomiska trycket mot Ryssland.

Ukraina och EU har också uppmanat USA att agera med ekonomiska sanktioner mot den ryska krigsmakten.

Nu agerar Japan med ett sanktionspaket mot flera ryska aktörer.

– Vi tackar Japan för dess orubbliga solidaritet med Ukraina. Tillsammans är vi starkare, säger den ukrainske presidentens stabschef Andriy Yermak, rapporterar Kyiv Independent.

Slår mot flera aktörer

Den japanska regeringen meddelar att man inför sanktioner mot 47 ryska företag.

Sanktionspaketet inkluderar också nio personer och flera andra enheter som är inblandade i den ryska krigsmaktens aggression mot Ukraina.

Japan sänker också pristaket på rysk sjöburen råolja från 60 dollar till 47,60 dollar per fat.

Det är liknande åtgärder som EU och Storbritannien infört sedan tidigare.

Läs också: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Innefattar även exportförbud

Bland de ryska aktörerna som drabbas av sanktionerna finns de som är inblandade i den ryska aggressionen i Donbass.

Men också aktörer som varit delaktiga kring ockupationen och annekteringen av Krimhalvön och de södra och östra regionerna av Ukraina.

Åtgärderna omfattar även ett exportförbud för två ryska aktörer och nio andra aktörer från andra länder som är inblandade i kringgåendet av rådande sanktioner.

– Det här är väldigt viktiga beslut. Ryssland får inte tjäna pengar på försäljningen av energiresurser och använda de pengarna för att föra krig, framhåller Andriy Yermak.

Stort lån

Japan erbjuder också ett lån på 3,3 miljarder dollar till Ukraina.

Det ska finansieras av intäkter från frysta ryska tillgångar.

USA:s president Donald Trump har upprepade gånger hotat att införa nya sanktioner mot Ryssland om landet inte går med på att upphöra med attackerna mot Ukraina.

Hans åtgärder har hittills begränsats till nya tullar mot Indien på grund av landets köp av rysk olja.

Läs också: Polen markerar – Trump ifrågasätter drönarna

Foto: President of Russia Office, resp D. Calma

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen