Flygvapnet i insats

2025 09 11

JAS 39 Gripen-plan har genomfört en insats.

Beskedet kommer från Försvarsmakten sent på torsdagseftermiddagen.

Flygvapnets JAS 39 Gripen-plan upptäckte på onsdagen två ryska stridsflygplan och ett ryskt spaningsflygplan, framhåller Försvarsmakten på X.

Eskorterade planet

Så här lyder meddelandet som Försvarsmakten offentliggör sent på torsdagen:

– Flygvapnets incidentberedskap genomförde under onsdagen insatser i internationellt luftrum över södra Östersjön, menas det.

–  JAS 39 Gripen identifierade en rote ryska stridsflyg av typen SU-30. Därefter eskorterades ett ryskt spaningsflyg av typen IL- 20. Flygvapnet står alltid i beredskap.

Nya uppgifter

Samtidigt kommer nya uppgifter om de drönare som flög in i polskt luftrum tidigare i veckan.

Medieuppgifter tyder på att det fanns ett tydligt mål som drönarna skulle till.

De ryska drönarna som sköts ner över Polen var enligt uppgift på väg till Rzeszow flygplats, en viktig logistikknutpunkt för bistånd till Ukraina, rapporterar Kyiv Independent med hänvisning till tyska Spiegel.

Läs mer: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Det har hänt

Polen bekräftade att de under natten till den 10 september skjutit ner ryska drönare i sitt luftrum, vilket är första gången som Nato angripit Moskvas militära resurser över sitt territorium under det fullskaliga kriget i Ukraina.

Minst 19 drönare flög in i polskt luftrum, tre eller fyra sköts ner av polska och Nato-flygplan i vad Warszawa fördömde som en avsiktlig provokation från Rysslands sida.

“Avsiktligt”

Nederländska F-35-stridsflygplan skickades ut efter ett flyglarm och stoppade drönarna, och sköt ner minst tre. De andra två kraschade av okända skäl.

– Baserat på tillgänglig information tror vi att drönarna sannolikt avsiktligt flög in i Natos luftrum, säger en högt uppsatt källa inom Nato.

Även Tysklands utrikesminister Boris Pistorius är inne på samma spår.

– De behövde inte flyga denna väg för att nå Ukraina. Det finns inga bevis för att dessa drönare av misstag flög över polskt territorium i så stort antal på denna rutt, säger han.

Läs mer: Julija Navalnaja varnar för sanktion mot Ryssland: Inför den inte

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UNGERNS KRAV: “Då kan vi bli vänner med Ukraina”

2025 09 11

Ungern ställer nu flera krav för en god relation med Ukraina.

Som bekant har Ungern varit ett av de Natoländer som tydligast har motsatt sig stöd till Ukraina.

Viktor Orban fortsätter att ta en mer neutral roll i kriget och det finns inga som helst tecken på att han är beredd att överge den positionen.

Utrikesminister Péter Szijjártó menar dock att landet vill ha en god relation med Ukraina – på vissa villkor.

“Ukrainas fel”

Utrikesministern framhåller att “Ungern vill ha goda relationer med alla sina grannländer, inklusive Ukraina”.

Han menar dock att anledningen till den dåliga relationen som råder i nuläget helt och hållet är Ukrainas ansvar.

För att Ukrainas och Ungerns relation ska förbättras behöver Ukraina uppfylla några krav, understryker Péter Szijjártó på torsdagen.

Ungerns krav

Ungerns utrikesminister anklagar Ukraina för en rad saker, och ställer krav.

– Problemet är att den ungerska befolkningen i Transkarpatien sedan 2015 systematiskt har berövats rätten att använda sitt modersmål. Jag uppmanar även Ukraina att upphöra med attackerna mot oljeledningen Druzhba, som levererar olja till Ungern, skriver han på X.

– Dessa attacker skadar inte Ryssland, utan oss, och hotar vår energisäkerhet. Det ungerska folket har också fattat ett tydligt beslut: Ukrainas EU-medlemskap strider mot Ungerns ekonomiska och säkerhetsmässiga intressen. Ett strategiskt partnerskap mellan EU och Ukraina är mer realistiskt. 

Läs mer: Julija Navalnaja varnar för sanktion mot Ryssland: Inför den inte

Flera saker

Szijjártó hävdar alltså att den ungerska befolkningen i den ukrainska regionen Transkarpatien berövas rätten att använda sitt språk.

Han kräver att Ukraina ska upphöra med drönarattacker mot rysk infrastruktur som förser Ungern med olja.

Han vill att Ukraina ska söka ett strategiskt partnerskap istället för att ansluta sig till EU.

Två länder

Av EU-länderna är det främst Slovakien och Ungern som motsätter sig stöd till Ukraina.

Dessa länder har flera gånger kritiserats av övriga EU-länder.

Läs mer: Ursula von der Leyen kan avsättas

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Nya regler vid charterresor – gäller alla

2025 09 11

EU är på väg att införa nya regler för paket- och charterresor.

När det brittiska resebolaget Thomas Cook, också ägare av det svenska resebolaget Ving, gick i konkurs 2019 drabbades hundratusentals människor.

Mängder av semesterfirare blev strandsatta runt omkring i världen.

Svenska Ving uppgav att nästan 17 000 av företagets resenärer var fast på olika destinationer, och inledningsvis visste man inte hur man skulle lösa situationen.

– Vi behöver analysera läget. Flygbolaget som flyger våra nordiska gäster tillhör Thomas Cook Group så nu utreds hur snabbt vi kan få igång den flygande verksamheten hos dem, sa Vings presschef Fredrik Henriksson till SVT då.

EU ser över skyddet

Efter det har EU-kommissionen arbetat för att ta fram ett bättre skydd för konsumenter som bokat paketresor som ställs in.

Och nu har EU-parlamentet röstat om att gå vidare med ett förslag.

– För en vanlig barnfamilj kan det handla om väldigt mycket pengar och som konsument vet man inte alltid vilka rättigheter man har. Men inställda paketresor ska inte innebära inställda rättigheter, säger EU-parlamentarikern Arba Kokalari (M), rapporterar SR.

Läs mer: Svenskt börsbolag går i konkurs

Alla resor ska omfattas

Enligt förslaget ska alla köpta paketresor omfattas av skyddet.

Men Västerpartiets Hanna Gerdin hade önskat att skyddet skulle omfatta ännu fler resor.

– Det finns delar av det här förslaget som är bra men mycket kvarstår innan du som resenär faktiskt kan känna dig helt trygg. Alldeles för ofta går företagens vinst före människans rätt till trygghet, säger hon.

Tydlig majoritet

Omröstningen i EU-parlamentet gav en tydlig majoritet för att gå vidare med den nya och moderniserade lagstiftningen.

535 ledamöter röstade för förslaget och endast 36 ledamöter emot.

Det gör att förslaget nu går vidare till förhandlingar i ministerrådet.

Under 2023 var 24 procent av svenskarnas utlandsresor charterresor.

Det motsvarade ungefär 2,3 miljoner charterresor under året.

Läs också: UPPGIFTER: Amerikansk snabbmatsjätte kommer till Sverige

Foto: T. Salas, resp E. Jong

Text: Redaktionen