Stort steg mot Sveriges nästa kärnkraftsreaktor

2022 02 21

– Det här betyder att vi tar ett enormt stort steg framåt mot att bygga Sveriges nästa kärnreaktor.

Det säger professor Janne Wallenius vid Kungliga Tekniska Högskolan efter dagens viktiga besked avseende energifrågan i Sverige.

Het fråga inför valet

I samband med de tillfälliga men kraftiga prishöjningarna på elpriset under vintern så har energifrågan blossat upp till en av de hetaste frågorna inom svensk politik lagom till valåret och nu går Energimyndigheten ut med ett viktigt besked i ämnet.

Modulär kärnkraftsreaktor

Energimyndigheten har beslutat att satsa 99 miljoner kronor på att bygga en ny testanläggning för kärnkraft i Oskarshamn i Kalmar län, rapporterar Ekot.

– Projektet går under titeln Solstice och ska utmynna i en elektriskt uppvärmd pilotanläggning i skala 1:56 av SEALER som är en liten modulär reaktor som kyls med bly, testas och demonstreras i Oskarshamn, uppger Energimyndigheten i dag.

Enormt steg för svensk kärnkraft

– Det här betyder att vi tar ett enormt stort steg framåt mot att bygga Sveriges nästa kärnreaktor och mot en ny framtid för kärnkraften i Sverige och världen globalt, säger Janne Wallenius som är professor vid Kungliga Tekniska Högskolan och teknisk chef på företaget Blykalla som ingår i projektet.

Klar om två år

Den nya kärnreaktorn ska finansieras av staten och företaget Uniper och väntas stå klar för testning 2024. Det rör sig om en ny teknik med så kallade små, modulära reaktorer.

– Provreaktorn ska vara klar om två år och då ska vi köra en rad säkerhetstester, driftstester och materialtester i anläggningen, säger Janne Wallenius.

Bygga riktig reaktor

Med testresultaten som grund är planen sedan att lämna in en ansökan till strålsäkerhetsmyndigheten om att få bygga en riktig kärnreaktor.

Tekniken kan på sikt utvecklas till att bli en kostnadseffektiv fossilfri baskraft och på så vis bidra till att underlätta elektrifieringen för en omställning till ett fossilfritt samhälle, inte minst på global nivå, framhåller Energimyndigheten.

Lagras

– Genom att lösningen även kan producera vätgas med hög verkningsgrad, som lagras till tider då elbehovet är större än elproduktionen, möjliggör den ökad flexibilitet och stabilitet i elsystemet. Projektet är ett samarbete mellan Swedish Modular Reactors, Blykalla Reaktorer Stockholm AB, Sydkraft Nuclear Power AB/Uniper och forskare från KTH, uppger Energimyndigheten.

Satsar även på solkraft

Myndigheten meddelar även att man gör en mindre satsning på solkraft.

– Genom reglerbara växelriktare, batterier och ultrakondensatorer kopplat till innovativa AI-drivna reglersystem skapar Solkompaniet, tillsammans med Krafthem AB och Solgrid AS, en smart solelpark.

Runt om i världen

– Komponenterna finns idag men de har inte konfigurerats, testats och demonstrerats i en solelpark i större skala tidigare. Blir demonstrationen lyckad kan det möjliggöra en ökad mängd solel i både Sverige och andra delar av världen, framhåller Energimyndigheten.

Foto: Uniper Images

Text: Redaktionen


Populär svensk aktie rusar – når rekordnivåer

2025 06 19

Saab går starkt och under torsdagsmorgonens inledande handel nådde aktien nya rekordnivåer.

I början av förra veckan sjönk aktievärdet på Saab, då både SEB och Bank of America sänkte sina rekommendationer för aktien.

Nu har vinden vänt och under morgonens handel lyfte aktien över 4 procent, rapporterar Di.

Stor affärsöverenskommelse

Den stora rusningen kom efter att Saab under onsdagskvällen offentliggjorde Frankrikes avsikt att köpa två radarspaningsplan av modellen GlobalEye.

– Avsiktsförklaringen, som undertecknades idag på Paris Air Show, inkluderar DGA:s (red anm: den franska regeringens försvarsupphandlings- och teknikmyndighet) avsikt att köpa två GlobalEye-plan av Saab, skriver företaget i ett pressmeddelande.

Försvarsministern positiv

Den svenske försvarsministern Pål Jonsson, som själv varit på plats under Paris Air Show, understryker betydelsen av affärsuppgörelsen.

– Det här är ett genombrott för det fransk-svenska samarbetet, säger han till Di.

Utökad försvarsbudget

Ytterligare en av torsdagsmorgonens nyheter kan ha spelat in på Saabs starka start under aktiemarknadens inledande timmar.

Samtliga svenska riksdagspartier är nu överens om att landets samlade försvarsutgifter ska upp till 5 procent av BNP.

– Idag presenterar regeringen, tillsammans med Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, en överenskommelse om att göra en historisk utbyggnad av det svenska försvaret för att nå Natos nya mål för försvarsutgifter, som bedöms bli 3,5 procent av BNP, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

– Om Nato skulle enas om ett ytterligare mål om 1,5 procent av BNP för bredare försvars- och säkerhetsrelaterade investeringar är partierna överens om att Sverige också bör uppnå detta.

LÄS MER: Kalldusch för Skatteverket

Saabs nya rekordnivå

Sedan årsskiftet har Saab gått starkt och aktien har stigit med omkring 120 procent.

Under torsdagsmorgonen nådde aktien den nya rekordnoteringen 519 kronor, men har efter det fallit tillbaka något.

Vid årsskiftet hade Saab knappt 189 000 aktieägare och toppade då listan över flest antal nya enskild ägare, enligt Privata Affärer.

LÄS MER: Klassisk butik i konkurs efter mer än 30 år

Text: Redaktionen


Jättehot från Iran – flaggar för värsta scenario

2025 06 19

Iran har tidigare hotat att stänga Hormuzsundet som att gensvar på Israels attacker och omvärldens påtryckningar.

Nu uppger den iranska regimen att man närmar sig ett beslut. 

Behnam Saeedi, en medlem av det iranska parlamentets nationella säkerhetskommitté, framför hotet i en kommentar till nyhetsbyrån Mehr.

– Vi överväger många åtgärder som svar på agressionen, inklusive att stänga Hormuzsundet, säger Saeedi. 

Risk för oljeprischock

Hela 20 procent av världens globala oljekonsumtion passerar genom sundet.

Om Iran gör verklighet av hotet skulle det kunna leda till den ”största oljechocken i historien”.

Det hävdade Mellanösternexperten Alexander Atarodi i en intervju med Expressen tidigare i veckan.

– Då pratar vi om en dimension som vi inte tidigare har upplevt, sa han då till tidningen.

Påverkar Sverige

En iransk nedstängning av Hormuzsundet  skulle driva upp oljepriset.

Något som brukar få direkt påverkan på drivmedelspriserna, också i Sverige.

Det har bland annat Swedbanks råvaruanalytiker Jörgen Kennemar varnat för.

– Det är en följd av den ökade geopolitiska osäkerheten i Mellanöstern. Man är naturligtvis orolig för att det här i längden kan leda till svårigheter med tillgång på olja på den globala oljemarknaden, har Kennemar framhållit i en intervju med Sveriges Radio.

– Vi vet att Opec-länderna står för en stor del av oljeproduktionen, tillade Kennemar.

Risk för storkrig

En stängning av Hormuzsundet kan också få stora geopolitiska konsekvenser.

Både USA och Storbritannien har militär närvaro i Persiska viken för att skydda fri sjöfart.

En iransk blockad skulle sannolikt leda till ett militärt svar från USA och risken för ett storskaligt krig i Mellanöstern skulle öka dramatiskt, enligt flera experter och bedömare.

Andra stater skulle sannolikt också känna sig tvingade att agera.

– Särskilt Gulfstaterna, som redan befinner sig i konflikt med Iran och är allierade med USA. De skulle utsättas för stark press att agera och stödja någon form av intervention, på grund av konsekvenserna en nedstängning skulle får för deras ekonomier som är beroende av olje- och naturgasleveranser genom sundet, rapporterar försvarssajten The War Zone (TWZ).

Vidare framhåller TWZ att en stängning av Hormuzsundet också riskerar att provocera Irans utländska partners, exempelvis Kina som importerar stora mängder olja från Mellanöstern.

– Kina vill inte att oljeflödet genom Persiska ska störas på något sätt. De kommer använda hela sin ekonomiska makt mot Iran, säger Ellen Wald, ordförande för säkerhetsbolaget Transversal Consulting, till CNBC News.

LÄS MER: Ryssland erkänner – stor kris nära 

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Ungefär 3 000 kommersiella fartyg passerar varje månad sundet.

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen