Sänker ytterligare en skatt

2025 09 09

Regeringen planerar att sänka arbetsgivaravgiften – den skatt som arbetsgivare betalar till staten baserat på den anställdes lön.

Arbetsgivaravgiften kommer att sänkas tillfälligt för unga från och med april 2026. Den tillfälliga sänkningen gäller till sista december 2027, erfar SVT.

Åtgärden beräknas kosta staten sex miljarder kronor.

Höjdes 2023

Arbetsgivaravgiften för personer mellan 19 och 23 år höjdes ordentligt 2023 – från 19,73 procent till 31,42 procent.

Höjningen kritiserades av bland annat Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Kolmården och Skara Sommarland.

–  Det betyder en kostnadsökning på ungefär 24 miljoner för vår del. Vi sysselsätter mellan 6 000 och 7 000 säsongsmedarbetare varje år och en väldigt stor andel är under 23 år, sade företagets vd till Tidningen Näringslivet.

Stefan Carlén, chefsekonom på Handelsanställdas förbund, konstaterade samtidigt att en sänkt arbetsgivaravgift för unga inte alltid leder till fler anställda.

– Den senaste rabatten har inte påverkat sysselsättningen. Att skattebetalare ska stå för att subventionera vinstdrivna företags lönekostnader är helt orimligt, sade han till Dagens Arena.

–  Vi har stora problem med välfärden och skulle kunna använda de pengarna till att anställda fler unga där.

LÄS MER: ”Kan spara 22 000 kronor” – Lidl går på offensiven

FAKTA: Arbetsgivaravgiften

- Full arbetsgivaravgift är 31,42 procent på den bruttolön och förmånsvärden som arbetsgivare betalar ut.

- På ersättning för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 66 år ska du bara betala ålderspensionsavgiften, 10,21 procent. På ersättning för arbete till personer som är födda 1937 eller tidigare ska du inte betala några arbetsgivaravgifter.

- Regeringen planerar att sänka arbetsgivaravgiften för unga mellan 19 och 23 år. Det är oklart hur stor sänkningen blir.

Källor: Skatteverket resp SVT

LÄS MER: Norge ändrar elpriset totalt – samma förslag finns i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen