Ny invandringsregel på gång

2025 09 05

En ny regel för anhöriginvandring uppges vara nära.

En utredning om skärpta villkor för anhöriginvandring tillsattes för ungefär ett år sedan.

Utredningen är nu färdig, och flera förslag till förändringar av regelverket som gäller i dagsläget väntas.

Bland annat handlar det om en ny huvudregel för anhöriga som vill invandra till Sverige, rapporterar Svenska Dagbladet.

Ny huvudregel

Enligt uppgifter gör det nya förslaget gällande att den som vill ta en anhörig till Sverige måste själv ha bott i Sverige i minst två år.

Efter det kan en ansökan om uppehållstillstånd prövas.

Utredningen väntas lämna över till migrationsminister Johan Forssell (M) på fredagen.

Lägsta på 40 år

Anhöriginvandringen är en av de största invandringskategorierna i Sverige, men siffror från januari pekar på att det förra året rörde sig om den lägsta nivån på 40 år.

– Det har hänt väldigt mycket under 2024, men jag kan garantera er att det kommer hända minst lika mycket under 2025, har Forssell sagt om saken.

Kraven idag

Så här ser förutsättningarna ut i dagsläget för anhöriginvandring enligt Migrationsverket:

– Personen som redan bor i Sverige, den så kallade anknytningspersonen, måste uppfylla ett försörjningskrav när det gäller både boende och inkomst, förklarar myndigheten.

– Anknytningspersonen måste ha en bostad som är av tillräcklig storlek och standard för sig själv, familjemedlemmarna som vill flytta hit och eventuella andra personer i hushållet att bo i. Dessutom måste anknytningspersonen kunna försörja alla som ska bo tillsammans.

Två år åt gången

Ett uppehållstillstånd på grund av anknytning kan beviljas för två år åt gången som längst, eller kortare om personens pass har en kortare giltighetstid än så.

När man har haft sitt uppehållstillstånd och bott i Sverige i tre år kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd, i praktiken betyder det att man kan ansöka tidigast efter fyra år eftersom uppehållstillståndet beviljas för två år i taget.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram.

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen