Tiotusentals bankkunder kan få pengar tillbaka – många vet inte om det

2025 08 29

En ny lag gör det möjligt för bankkunder som drabbats av vishingbedrägerier att få ersättning av banken.

Vishing innebär att bedragare ringer, mejlar eller skickar sms för att lura personer att lämna ut känsliga uppgifter, som kortnummer eller inloggningsuppgifter till banken.

Totalt blev bankkunder bedragna på 2 miljarder kronor genom vishingbedrägerier under åren 2019-2024, rapporterar SvD.

Många har inte fått sina pengar tillbaka. Fram tills sommaren 2022 kunde bankerna hänvisa till att kunderna agerat ”särskilt klandervärt” – en juridisk term som används när en kund anses ha agerat så vårdslöst att denne ska stå för hela den ekonomiska förlusten.

Men i juni 2022 ändrades lagen. Högsta domstolen omdefinierade definitionen av ”särskilt klandervärt”, vilket har öppnat för att lurade bankkunder kan få sina pengar tillbaka.

Trots det är många kunder omedvetna om lagändringen – delvis eftersom storbankerna har valt att inte informera dem. Sex av sju av Sveriges största banker har avstått från att kontakta berörda kunder, uppger SvD.

– Du som kund är välkommen att höra av dig om du vill få din situation prövad igen, säger Nordeas pressansvarige Hugo Laigar till tidningen.

Tiotusentals kan få pengar tillbaka

Enligt tidningens granskning har cirka 30 000 bankkunder möjlighet att få sitt fall omprövat. Detta eftersom de ansökte om ersättning innan den nya HD-domen trädde i kraft.

Många är dock omedvetna om lagändringen, menar Konsumentverkets generaldirektör Cecilia Tisell.

– Det är ju framför allt många äldre som har drabbats och det skulle förvåna mig om så särskilt många av dem känner till den här HD-domen, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Stort slöseri med skattepengar – ett parti pekas ut

Bedrägerierna minskar

I maj 2024 uppgav Bankföreningen, som företräder Sveriges banker, att flera åtgärder ska införas för att stärka kundskyddet mot bedrägerier.

Åtgärderna har gett resultat direkt.

För första gången sedan 2020 noterades under fjolåret en minskning av brottsvinsterna för bedrägerier. Vinsterna för år 2024 var cirka 6,3 miljarder – 16 procent lägre än 2023 då vinsterna uppgick till cirka 7,5 miljarder kronor.

– Vi ser en glädjande minskning. Vi har under året noterat lägre brottsvinster i de enskilda polisanmälningar vi fått in. En bidragande orsak är det arbete som bedrivs för att göra det svårare för bedragare att genomföra den här typen av brott, säger Viktor Lundberg, operativ koordinator på polisens nationella bedrägericentrum.

LÄS MER: Plötslig flykt på börsen – många säljer samma aktier

Foto: Rupixen.com

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen