UPPGIFTER: Putin har nu fattat beslutet – Till krig mot Ukraina

2022 02 12

USA:s president har informerat sina närmast allierade i Europa om att Putin nu har beslutat sig för att anfalla Ukraina.

Detta uppger den ansedda brittiska tidningen The Guardian.

Anfalla Ukraina

Joe Biden skall ha informerat flera allierade i samband med ett videomöte som ägde rum på fredagskvällen enligt diplomatiska källor. Beskedet var att Rysslands diktator Vladimir Putin redan har fattat beslut om att gå till anfall mot Ukraina enligt USA:s bedömningar.

Ordern inte given

USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan vill inte bekräfta uppgifterna från videosamtalet utan tycks delvis tillbakavisa uppgifterna.

– Vi ser inget som säger att ett slutgiltigt beslut har tagits – att ordern har givits, säger Jake Sullivan.

Både och möjligt

Samtidigt kan båda uppgifterna var korrekta – USA kan ha informerat sina allierade om att man bedömer att Ryssland nu beslutat sig för att gå till anfallskrig mot Ukraina samtidigt som ett slutgiltigt beslut inte fattats – eftersom Putin fortfarande har möjlighet att stoppa det första beslutet.

Det indikerar amerikanska källor.

Bild från Justin Trudeau

Kanadas premiärminister Justin Trudeau lade ut en bild på sina sociala mediekonton som tydligt visar vilka ledare som deltog i videomötet på fredagskvällen.

◾USA:s president Joe Biden

◾Kanadas premiärminister Justin Trudeau

◾Storbritanniens premiärminister Boris Johnson

◾Frankrikes president Emmanuel Macron

◾Tysklands förbundskansler Olaf Scholz

◾Italiens premiärminister Mario Draghi

Tre deltagare representerade inte enskilda länder utan istället organisationer.

◾Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg

◾EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen

◾Europeiska Rådets ordförande Charles Michel

44 miljoner invånare

USA gick på fredagskvällen ut och meddelade att det är ökad risk att Ryssland går till attack mot Ukraina och betecknar det som en ”tydlig sannolikhet" och att det kan ske innan vinter-OS avslutas den 20 februari.

Ett ryskt anfallskrig kan därmed inledas mot Ukraina och dess 44 miljoner invånare vilken dag som helst.

Relativt snabbt

– Det är uppenbart för oss att det är en tydlig sannolikhet för att Ryssland väljer att agera militärt och det finns skäl att tro att det kan ske inom en relativt snabb tidsram, säger USA:s säkerhetsrådgivare när han fick frågor av reportrar vid en presskonferens i Vita Huset.

Norge och Danmark

En rad länder uppmanar nu sina medborgare att lämna Ukraina medan tid är. Regeringen Jonas Gahr Støre i Norge och Regeringen Mette Frederiksen i Danmark uppmanar alla norrmän och danskar att lämna Ukraina.

Biden ringer Putin i dag

President Biden kommer att tala med Vladimir Putin under ett telefonsamtal i dag lördag uppger amerikanska medier. Han förväntas då ytterligare inskärpa att Västs sanktioner mot Ryssland blir mycket kraftfulla om Putinregimen anfaller Ukraina.

Putin kan ro tillbaka

Europeiska diplomater säger till The Guardian att det fortfarande finns möjlighet att undvika ett krig även om Putin redan fattat beslutet.

– Praktiska åtgärder kommer att ske på marken på grund av beslutet [om att gå till krig mot Ukraina] men Putin kan fortfarande ro tillbaka, säger diplomaten.

Kan stoppas

– Det finns fler beslutspunkter längs vägen, poängterar diplomaten som därmed menar att krigsbeslutet kan stoppas innan första trupperna korsar gränsen till Ukraina.

Foto Justin Trudeau FB

Text: Redaktionen

Nya regler gällande läkemedel införs

2025 10 25

En förändring för hantering av läkemedel sker i höst.

Från och med den 1 november 2025 träder Läkemedelsverkets nya regler för hemleveranser av läkemedel i kraft, med syfte att öka patientsäkerheten men med risk för minskad tillgänglighet i delar av landet.

Strängare krav

De nya föreskrifterna innebär att samma säkerhetskrav nu gäller för läkemedelsdistribution från både öppenvårdsapotek och andra försäljningsställen.

Paket får inte längre lämnas utanför dörren eller ovanpå postlådan, utan ska levereras i postlåda om kvaliteten tillåter, eller annars i leveransbox eller på ett utlämningsställe.

– I arbetet med att ta fram de nya föreskrifterna har vårt fokus varit att säkerställa att det går att upprätthålla läkemedlets kvalitet och säkerhet vid distribution i hela detaljhandelsledet, säger Annika Babra, enhetschef för apotek och receptfri detaljhandel vid Läkemedelsverket.

LÄS MER: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad

Kritik mot beslutet

Reglerna har dock väckt kritik från apoteksbranschen.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet varnar Meds Apotek för att tillgången till läkemedel kan försämras, särskilt i glesbygden där alternativ till hemleverans ofta saknas.

De påpekar också att distanshandel blivit en livlina för många, där en av tre svenskar idag beställer läkemedel online.

Patientsäkerheten i centrum

Trots kritik försvarar Läkemedelsverket beslutet med hänsyn till patientsäkerheten.

Många klagomål har inkommit om försvunna eller stulna läkemedel som lämnats utanför dörren, och de nya reglerna syftar till att minska risken för sådana incidenter.

– Såväl receptfria som receptbelagda läkemedel är potenta och är känsliga varor som kan vara skadliga för människor, djur eller miljö om de hanteras eller används fel. Det är därför viktigt att minska risken för att obehöriga kommer åt läkemedlen, säger Annika Babra.

– De nya föreskrifterna kommer att leda till bättre kontroll samt bidra till att försändelser når rätt mottagare och i övrigt hanteras på ett patientsäkert sätt.

När reglerna träder i kraft den 1 november 2025 omfattas all distribution av läkemedel i Sverige av samma säkerhetskrav.

LÄS MER: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump förbereder nytt hårt slag mot Ryssland

2025 10 25

Donald Trump sägs planera nya kraftfulla tag mot Putin.

Enligt uppgifter förbereder USA:s president Donald Trump nya sanktioner mot Ryssland.

Dessa sägs träda i kraft om Vladimir Putin fortsätter att fördröja slutet på kriget i Ukraina, samtidigt som Trump vill att Europa ökar trycket på Moskva, rapporterar Reuters.

Bank- och oljesektorn i fokus

Enligt källor inom den amerikanska administrationen planeras de nya sanktionerna särskilt slå mot Rysslands banksektor och oljeinfrastruktur.

Detta efter att Trump nyligen infört sanktioner mot oljebolagen Lukoil och Rosneft, vilket fått oljepriserna att stiga och tvingat stora köpare i Kina och Indien att söka alternativa leverantörer.

– Det finns ett välutvecklat verktyg inom administrationen för att trappa upp trycket ytterligare, säger en amerikansk tjänsteman till Reuters.

Samtidigt har USA föreslagit att EU ska använda frysta ryska tillgångar för att köpa amerikanska vapen till Ukraina, och diskussioner pågår om att även utnyttja ryska tillgångar som finns i USA.

LÄS MER: Rysslands plötsliga öppning – ”nära en lösning” på kriget

Diplomatiska svängningar

Trumps senaste beslut om sanktioner följer en vecka av diplomatiska svängningar.

Det planerade mötet med Vladimir Putin ställdes in, medan sanktioner trädde i kraft.

– Att avveckla Rysslands krigsmaskin är det mest humana sättet att få ett slut på detta krig, säger Halyna Yusypiuk, talesperson för ukrainska ambassaden i Washington.

Analytiker menar att Trumps agerande ofta präglas av snabb växling mellan diplomatiska initiativ och hårda åtgärder.

Press på Europa

USA:s administration vill att Europa ska ta nästa steg med egna sanktioner eller tullåtgärder mot Moskva.

Samtidigt är EU:s möjligheter begränsade eftersom stora ryska företag, som Lukoil, är djupt integrerade i europeisk ekonomi, uppger Reuters.

Trots detta fortsätter Trump-administrationen att bygga ett paket av åtgärder, inklusive sanktioner som kan isolera ryska banker från det internationella betalningssystemet, i väntan på hur Moskva reagerar på de senaste amerikanska initiativen.

LÄS MER: Europa hotar med stenhård åtgärd – stryper rysk sektor

Foto: Official White House Photo D Torok

Text: Redaktionen