Ryska flygbombningar hotar – Norrmän och danskar uppmanas lämna

2022 02 14

Ryssland kan anfalla Ukraina när som helst uppger Vita Huset och nu uppmanar både Norge och Danmark sina medborgare att lämna landet.

Läget vid Ukrainas gräns är nu mycket allvarligt och det kommer allt fler indikationer på att det blir storskaligt krig.

När som helst

USA:s regering meddelar att man ser allt fler tecken på att Ryssland trappar upp ytterligare – bland annat har ännu fler ryska soldater och trupper anlänt till Ukrainas gräns.

– Vi har nått ett fönster där en invasion kan inledas när som helst om Vladimir Putin beslutar sig för en sådan order, säger USA:s säkerhetsrådgivare Jake Sullivan, uppger NBC News.

Ryskt anfallskrig

Regeringen Biden bedömer att det är en ”tydlig sannolikhet” för att Ryssland kan invadera Ukraina innan Vinter-OS avslutas den 20 februari.

Ett ryskt anfallskrig kan därmed inledas mot Ukraina och dess 44 miljoner invånare vilken dag som helst.

Snabb tidsram

– Det är uppenbart för oss att det är en tydlig sannolikhet för att Ryssland väljer att agera militärt och det finns skäl att ro att det kan ske inom en relativt snabb tidsram, säger USA:s säkerhetsrådgivare när han fick frågor av reportrar vid en presskonferens i Vita Huset.

Norge och Danmark

En rad länder uppmanar nu sina medborgare att lämna Ukraina medan tid är. Regeringen Jonas Gahr Støre i Norge och Regeringen Mette Frederiksen i Danmark är två av de länder som nu meddelar alla norrmän och danskar att lämna Ukraina.

Lämna Ukraina omgående

Japan, Sydkorea, Nederländerna och Storbritannien hör också till de länder som vädjar till sina landsmän att resa från Ukraina omgående.

USA gick natten till idag ut med en uppmaning till alla amerikaner att lämna landet. Joe Biden underströk att det inte kommer att vara möjligt för USA att hämta hem sina medborgare när ett eventuellt krig har inletts.

Flygbombningar hotar

Ett ryskt anfallskrig och invasion kan inledas med flygbombningar rapporterar Vita Huset. Det skulle få mycket allvarliga konsekvenser och försvåra för flygplan att lämna landet. Det skulle även skapa stor fara för landets befolkning, konstaterar BBC News.

Söker krigsanledning

USA:s säkerhetsrådgivare betonar att Putinregimen söker någon slags anledning för att rättfärdiga en militär attack vilket enligt säkerhetsrådgivaren kan starta med att Ryssland inleder intensiva flygbombningar av Ukraina.

USA:s utrikesminister Antony Blinken framhåller att ännu fler ryska trupper anlänt till Ukrainas gräns vilket är mycket oroväckande tecken på en rysk upptrappning.

För åtta år sedan

För åtta år sedan invaderade Ryssland den Ukrainska halvön Krim och dessutom har ryskstödda rebeller tagit över de två ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk. Risken är nu påtaglig att Putinregimen vill invadera hela landet i vad som liknar en ambition att upprätta den gammelsovjetiska diktaturen.

Innan OS är över

USA tror dock inte att Putin har fattat ett slutgiltigt beslut om anfall. Emellertid är USA allt mer oroat över vad de ser sker på marken vid Ukrainas gräns kombinerat med nya uppgifter från amerikanska underrättelsekällor, uppger CBS News.

– Vi kan inte pinpointa dagen, och vi kan inte pinpointa klockslaget, men vi kan säga att det är en trovärdig sannolikhet att en rysk militär attack kommer att äga rum – även innan OS är över, fastslår USA:s säkerhetsrådgivare Jake Sullivan.

Missilattacker

USA:s regering bedömer att flygbombningar och missilattacker är att vänta vid en rysk attack. En snabb rysk miltiär manöver mot Ukrainas huvudstad Kiev är också möjlig vid en invasion.

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen