Begränsad möjlighet för L att klara riksdagsspärren – Positiv signal för KD

2022 02 10

En mätning från DN/Ipsos visar att Liberalerna har en minskad möjlighet att klara riksdagsspärren i årets val.

Höstens val ser ut att bli jämt. Striden står om de väljare som kan tänka sig att rösta på partier i båda konstellationerna, men samtidigt kan mycket avgöras av att vissa partier inte lyckas nå upp till riksdagsspärren.

Bra läge för S

Mätningen visar att Socialdemokraterna har vuxit sedan valet 2018. Förra valet svarade 28 procent att de starkt övervägde att rösta på partiet, medan årets mätning visar på 33 procent.

Potential för KD

Även Kristdemokraterna har vuxit sedan förra valet. Potentialen visar nu på 11 procent, vilket är en höjning sedan 2018 då mätningen låg på 7 procent.

L och MP ligger osäkert till

Mätningen visar att Liberalerna ligger osäkert till. Jämfört med valet för fyra år sedan har potentialen för partiet halverats, och ligger nu på 6 procent. Även Miljöpartiets siffror har sjunkit sedan 2018, och partiet har nu en potential på 7 procent.

Alla partier har möjligheter

Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, säger till DN att alla partier har möjligheten att klara riksdagsspärren. Han förklarar att det återstår att se om partierna lyckas realisera sin potential, men att mycket kan hända till valdagen.

M har potential

Om det var val idag hade Moderaterna fått ett väljarstöd på 21 procent.  

– Moderaterna står i spetsen för ett tydligt regeringsalternativ. Det gör att väljare från fler partier kan tänka sig att rösta på dem, säger Nicklas Källebring.

Få väljare beredda att stödrösta

Frågan kring vilka väljare som var beredda att överge sitt favoritparti för att stödrösta fick svaga siffror. Ytterst få var villiga att ge en stödröst till L, KD eller MP.

Kritiskt för L

Här är läget kritiskt för Liberalerna. Endast 1 procent av väljarna meddelade att de säkert skulle ge L sitt stöd om partiet ligger under eller nära riksdagsspärren. 4 procent svarar att de troligen skulle göra det. M-väljare är mer villiga att ge sin stödröst till KD än till L.

L har bytt linje

Forskningen visar att väljare helst stödröstar på partier som förväntas hjälpa deras favoritparti till makten. Statsvetaren Annika Fréden har sagt till DN att det kan finnas en osäkerhet kring vart L hör hemma, då partiet har bytt linje från samarbete med S till att stödja Ulf Kristersson (M).

Foto: Liberalerna

Text: Redaktionen

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 13

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen