Matbutiker larmar: stor brist på populär produkt – ”blir huggsexa”
2025 08 12
Flera faktorer har drabbat livsmedelsproduktionen i Sverige hårt.
Det har gjort att många butiksdiskar på flera håll i Sverige inte har kunnat fyllas på under sommaren.
När det gäller köttdiskarna har flera faktorer gjort att producenterna inte klarar att möta kundernas efterfrågan.
Den svenska nötköttsproduktionen minskade med 15 procent under det första kvartalet i år, jämfört med föregående år.
– Det vi ser nu är efterdyningarna av den svåra torkan 2018, då man tvingades ta bort fler djur än tänkt. Färre djur ger färre kalvar och i förlängningen mindre kött, säger Isabel Moretti, vd på Svenskt Kött, till SvD.
Under sommaren har produktionen återhämtat sig något, mycket tack vare att det har varit bra väder för foderproduktion.
Många faktorer påverkar
Köttbristen har under sommaren inte märkts lika mycket i storstadsregionerna som ute i lokala landsbygdsbutiker.
Bristen härleds bland annat till den svåra torkan sommaren 2018, men återhämtningen har försvårats på grund av coronapandemin, kriget i Ukraina och den höga inflationen.
Det har gjort att produktionskostnaderna har rusat och omöjliggjort nya investeringar för många bönder, uppger tidningen.
”Huggsexa om djuren”
Den stora köttbristen under våren har fått en del aktörer att tänka om.
Man jobbar nu för att hitta alternativ till nötköttet där den största bristen finns.
– Sedan försöker vi jaga brett och använda fler slakterier. Men det uppstår en komplex situation för alla gör ju så, så det blir huggsexa om de djur som finns, säger Kenny von Walden, vd på köttleverantören Gårdssällskapet, till SvD.
Tar tid att lösa
Nötköttsbristen kommer ta flera år att lösa, menar Magnus Dafgård som är ordförande på Skövde slakteri, och lyfter bristen på lönsamhet för köttproducenterna som en viktig orsak.
– Det är en långsiktig brist. Orsaken är att det är otillräcklig lönsamhet för köttproducenterna, säger han till SR.
– Man måste jobba med att öka incitamenten till att starta upp nya kalvbesättningar och kanske också titta på bidragssystemet.
Arkivfoto: B. Dunand
Text: Redaktionen