Svensk bransch rasar med 45 procent

2025 08 10

En svensk bransch befinner sig i kris och har rasat med 45 procent.

Förra året noterades en nedgång med 60 procent jämfört med året innan.

Och hittills i år har det noterats ett ras med 45 procent jämfört med motsvarande period förra året.

Det är tuffa tider i solcellsbranschen.

”Väldigt svag marknad”

Den svenska solcellsmarknaden befinner sig i kris, rapporterar DI.

Efter toppåret 2023 har antalet installationer av solcellsanläggningar minskat lavinartat.

Mellan januari och maj i år har 11 338 nya solcellsanläggningar installerats, vilket alltså är en minskning med 45 procent jämfört med samma period 2024. Det visar preliminär statistik från Svensk Solenergi, enligt tidningen.

– Det har varit en väldigt svag marknad som tvingat många aktörer till tuffa nedskärningar för att anpassa sig, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, till tidningen.

Tror att botten är nådd

2023 var alltså ett rekordår för solenergi, men 2024 skedde ett rejält ras som sedan har fortsatt hittills under 2025.

Det har lett till konkurser och nedskärningar i branschen. Samtidigt hoppas man nu på att botten är nådd.

– Det är viktigt att komma ihåg att det vi ser nu sannolikt handlar om en justering av marknaden efter den exceptionella uppgången som utlöstes av Europas elkris 2022–2023, säger Anna Werner till tidningen.

Samtidigt har priserna minskat kraftigt sedan rekordåret 2023.

Det innebär att det nu är ett ”unikt köpläge” för svenska villaägare, enligt företaget Hemsol, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

”Unikt köpläge”

Priserna på solceller rasar.

75 procent av svenska solcellsinstallatörer har sänkt sina priser under 2025, enligt en marknadsundersökning från Hemsol.

– Detta är en av de mest dramatiska prissänkningar vi sett på den svenska marknaden. När tre av fyra installatörer sänker priserna samtidigt skapas ett unikt tillfälle för husägare som funderat på solceller, säger Elias Bülow, medgrundare av Hemsol, i ett uttalande.

LÄS MER: ”Unikt köpläge” för svenska villaägare

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

Orbán kommer med oväntat förslag till Europa

2025 08 10

Ungerns premiärminister Viktor Orbán lanserar ett oväntat förslag.

Viktor Orbán är en av Europas mest kritiserade ledare.

Den ungerske premiärministern är en hård EU-kritiker och har anklagats för att ha en alltför god relation till Rysslands diktator Vladimir Putin.

Nu lanserar Orbán ett oväntat förslag – som involverar både Europa och Putinregimen.

Orbáns förslag

Viktor Orbán menar att det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin i Alaska, innebär att Europa åsidosätts, rapporterar Euronews.

– Om det rysk-amerikanska toppmötet äger rum, är det bra, för det kan äntligen bli fred. Men européerna kommer att lämnas utanför detta, vi kommer att åsidosättas i hanteringen av säkerhetsfrågorna på vår egen kontinent, säger Orbán i ungersk tv, enligt nyhetskanalen.

Därför föreslår Orbán nu ett annat toppmöte – mellan Ryssland och Europa.

Det bör ske ”så snart som möjligt”, menar han, och tillägger att ett toppmöte mellan Ryssland och Europa kan äga rum antingen före eller efter mötet mellan Putin och Trump.

Men ett sådant möte bör inte ledas av EU, menar Ungerns premiärminister.

– Deras kunskap skulle vara knapp i Moskva, säger Orbán, enligt kanalen.

Istället lanserar den ungerske ledaren ett annat förslag.

De ska leda mötet – enligt Orbán

EU-kritikern Orbán avfärdar idén att EU:s institutioner kan leda ett toppmöte mellan Europa och Ryssland.

Istället vill han att Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz ska ”förhandla å Europas vägnar”, enligt kanalen.

Samtidigt uttalar han sig sarkastiskt om Europas oförmåga att påverka utvecklingen.

– Enligt min mening, om Europa vill ta besluten om sin framtid i egna händer, kan det inte sitta hemma som ett upprört litet barn och prata illa om den ryske presidenten, säger Viktor Orbán, enligt kanalen.

Orbán har beskrivits som Vladimir Putins närmaste partner inom EU.

Han har behållit vänskapliga relationer till Kreml även efter att Ryssland lanserade sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina.

Foto: Romiro

Text: Redaktionen

Ukraina har slagit till – “En av de mest värdefulla i Rysslands arsenal”

2025 08 10

Ukrainska drönare har slagit till mot ett värdefullt ryskt radarsystem.

Donald Trump och Vladimir Putin kommer att träffas på fredag.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Samtidigt fortsätter kriget på frontlinjen – och Ukraina har nu slagit till mot ett mycket värdefullt ryskt radarsystem, rapporterar Kyiv Independent.

Har slagit till

Ukrainska styrkor attackerade radarstationen Yenisei, en del av Rysslands avancerade luftförsvarssystem S-500, på den ryskockuperade Krymhalvön.

Det bekräftar Ukrainas militära underrättelsetjänst. 

Underrättelsetjänstens drönare attackerade flera värdefulla ryska militära mål på den ockuperade Krymhalvön, däribland en snabb landstigningsfarkost och tre radarstationer.

“En av de mest värdefulla”

Under en ”nyligen genomförd” operation slog militära enheter från divisionen ”Prymary”, som opererar under underrättelsetjänsten, till mot ”en av de mest värdefulla radarstationerna i Rysslands arsenal”, 98L6 Yenisei. 

Yenisei-radarstationen används inte bara i Rysslands luftförsvarssystem S-500 utan också som en del av S-400-systemet. 

Underrättelsetjänsten beskriver den ukrainska attacken som ett ”betydande slag” mot de ryska styrkornas kapacitet på den ockuperade Krymhalvön.

Det kräver Putin

På fredag kommer Vladimir Putin och Donald Trump att träffas i Alaska.

Kreml-tjänstemän kräver enligt uppgifter att Ukraina ger upp strategiskt viktiga ockuperade områden i Donetsk oblast till Ryssland och fryser frontlinjen i andra områden som en del av ett vapenvilaavtal.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Måste ge upp

Anonyma källor uppgav för Bloomberg den 8 augusti att Vladimir Putin kräver att Ukraina måste avstå hela Donetsk- och Luhansk-regionerna, tillsammans med Krym, som en del av förhandlingarna om vapenvila.

Bloomberg rapporterade att detta krav skulle innebära att Ukraina måste dra tillbaka sina trupper från de ukrainsk-kontrollerade områdena i Luhansk- och Donetsk-regionerna, som ryska styrkor sedan februari 2022 utan framgång har försökt erövra.

Foto: President of Ukraine Office resp V. Razom

Text: Redaktionen