Livsmedelsverket varnar för svenska kräftor
2025 08 08
Den svenska favoriten under kräftsäsongen kan bära på en obehaglig överraskning.
Inför kräftsäsongen höjer experter ett varnande finger. Det eftersom vissa svenska kräftor innehåller farliga ämnen långt över gränsvärdet.
Kräftor från svenska vatten – särskilt från Vättern, kan innehålla högre halter av PFAS-ämnen än importerade kräftor från till exempel Kina eller Spanien, visar både Livsmedelsverkets data och tidigare tester från nyhetsbyrån Testfakta.
Svenska vatten varierar
I Vättern låg halterna mellan 20–40 procent över gränsvärdet för PFAS förra året.
I andra svenska vatten som Mälaren och Hjälmaren är halterna betydligt lägre och anses inte utgöra samma risk. Fiskare i området är därför heller inte lika oroade.
– Jag är personligen inte särskilt orolig över PFAS. Hjälmaren är en sjö som har klarat sig ganska bra trots allt, säger Martin Åkerström, kräftfiskare vid Hjälmaren, till SR.
Riktlinjer för intag
Livsmedelsverket har tagit fram riktlinjer för hur ofta man bör äta kräftor från PFAS-drabbade områden.
Vuxna som äter kräftor från Vättern rekommenderas att begränsa intaget till högst 12 gånger per år.
Men för barn, ungdomar och kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att bli gravida, är rekommendationen betydligt striktare till endast 2–3 gånger per år.
– Om man äter kräftor ett par gånger per år är det inte skadligt trots att halterna kan överskrida gränsvärdet, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog och nutritionist vid Livsmedelsverket, till SR.
Över 5 000 kemikalier
PFAS är ett samlingsnamn för över 5 000 kemikalier.
De flesta har inte testats ordentligt, men flera är kopplade till allvarliga hälsorisker som sköldkörtelrubbningar, leverskador och försämrat immunförsvar.
Vissa ämnen misstänks också vara cancerframkallande.
Eftersom PFAS inte bryts ned i naturen – utan lagras i kroppen hos både djur och människor – kallas de ofta för "evighetskemikalier."
Sedan 2023 pågår ett arbete i länsstyrelserna med att kartlägga förekomsten av PFAS i mark, ytvatten och grundvatten. Syftet är att få en tydligare bild av omfattningen i hela landet.
Foto: Irenna
Text: Redaktionen