15 januari 2026

Skatteverket: 200 000 svenskar får dela på 3,5 miljarder

2025 08 06

Omkring 200 000 svenskar får nu besked om skatteåterbäring.

Slutskattebesked kommer i dagarna att skickas ut till ungefär en halv miljon personer.

Av dessa får omkring 200 000 svenskar besked om skatteåterbäring.

Samtidigt blir det kvarskatt för över 30 000 personer.

3,5 miljarder

Nu skickas slutskattebesked ut till omkring 500 000 personer. 

Nästan 200 000 får besked om skatteåterbäring och delar på 3,5 miljarder kronor.

Drygt 30 000 har kvarskatt att betala. 

Tillsammans ska de betala in cirka 1,68 miljarder kronor till Skatteverket.

Då kommer pengarna

I början av augusti skickar Skatteverket ut besked om slutlig skatt för inkomståret 2024 till de som inte fick det i april eller juni och som nu har godkänts. 

Beskedet skickas ut mellan den 5 och 8 augusti. 

De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare.

Utbetalning till dem som har pengar att få tillbaka görs mellan den 6 och 9 augusti för de som har anmält bankkonto.

Senast 12 november

De 30 000 svenskar som har kvarskatt att betala och har fått slutskattebeskedet nu i augusti har till den 12 november på sig att betala in pengarna.

– Men det går bra att betala redan nu eller dela upp betalningen, meddelar Skatteverket.

– Kvarskatten ska betalas inom 90 dagar från att Skatteverket skickar ut slutskattebeskedet. Datumet som gäller står i slutskattebeskedet.

Beror på storleken

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är. På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 6 maj 2025, förklarar myndigheten.

– Kvarskatten kan betalas antingen via Swish eller till bankgiro. Skatteverket skickar inte automatiskt ut inbetalningskort eftersom de flesta betalar digitalt, men inbetalningskort går att beställa.

Läs mer: Swedbank uppmanar alla svenskar – gör det här varje månad

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen


UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen