Skatteverket: 200 000 svenskar får dela på 3,5 miljarder

2025 08 06

Omkring 200 000 svenskar får nu besked om skatteåterbäring.

Slutskattebesked kommer i dagarna att skickas ut till ungefär en halv miljon personer.

Av dessa får omkring 200 000 svenskar besked om skatteåterbäring.

Samtidigt blir det kvarskatt för över 30 000 personer.

3,5 miljarder

Nu skickas slutskattebesked ut till omkring 500 000 personer. 

Nästan 200 000 får besked om skatteåterbäring och delar på 3,5 miljarder kronor.

Drygt 30 000 har kvarskatt att betala. 

Tillsammans ska de betala in cirka 1,68 miljarder kronor till Skatteverket.

Då kommer pengarna

I början av augusti skickar Skatteverket ut besked om slutlig skatt för inkomståret 2024 till de som inte fick det i april eller juni och som nu har godkänts. 

Beskedet skickas ut mellan den 5 och 8 augusti. 

De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare.

Utbetalning till dem som har pengar att få tillbaka görs mellan den 6 och 9 augusti för de som har anmält bankkonto.

Senast 12 november

De 30 000 svenskar som har kvarskatt att betala och har fått slutskattebeskedet nu i augusti har till den 12 november på sig att betala in pengarna.

– Men det går bra att betala redan nu eller dela upp betalningen, meddelar Skatteverket.

– Kvarskatten ska betalas inom 90 dagar från att Skatteverket skickar ut slutskattebeskedet. Datumet som gäller står i slutskattebeskedet.

Beror på storleken

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är. På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 6 maj 2025, förklarar myndigheten.

– Kvarskatten kan betalas antingen via Swish eller till bankgiro. Skatteverket skickar inte automatiskt ut inbetalningskort eftersom de flesta betalar digitalt, men inbetalningskort går att beställa.

Läs mer: Swedbank uppmanar alla svenskar – gör det här varje månad

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen


3okt2025

JUST NU: ”Putins förlängda arm” – i möte med Mette Frederiksen

2025 10 03

En Rysslandsvänlig premiärminister har besökt Danmark.

Sedan 2023 har Georgien varit ett kandidatland för EU-medlemskap.

När landet gick till val 2024 förekom omfattande anklagelser om valfusk, när Irakli Kobakhidze valdes till premiärminister.

Flera tusen georgier gick ut på gatorna för att demonstrera och krävde att valet skulle ogiltigförklaras.

– Irakli Kobakhidze anklagas för valfusk, för att ha beordrat brutalitet mot demonstranter och för att ha fört det lilla kaukasiska landet farligt nära sin norra granne Ryssland, uppger danska TV2.

Närmare Ryssland

Den georgiske premiärministern anklagas för att styra landet närmare Ryssland, och har kallats för ”Putins förlängda arm”.

– En stor del av befolkningen vill ha ett EU-medlemskap, men regeringens kurs speglar en tilltagande auktoritär strömning och en förskjutning mot Kreml, vilket undergräver folkets EU-drömmar, uppger danska nyhetskanalen.

– I Bryssel ses Georgien som ett skolboksexempel på hur ryskt inflytande kan underminera en ung demokrati som annars har haft ögonen på Europa i åratal.

LÄS MER: “De är rejält oroliga i Moskva”

Inbjuden till Danmark

I veckan var den georgiske premiärministern inbjuden till Danmark, i samband med EU:s toppmöte.

– Klädd i svart slips och med sin karakteristiska sidbena flankerades han av den danska statsministern Mette Frederiksen, uppger kanalen.

Framträdandet i Köpenhamn möts nu av kritik i vissa georgiska kretsar.

På sanktionslistor

Irakli Kobakhidze finns personligen på flera EU-länders sanktionslistor.

Han finns också på en ukrainsk sanktionslista, där han anklagas för att ha främjat rysk propaganda om kriget i Ukraina.

- Är Kobakhidze verkligen rätt person att bjuda in till ett sådant möte? Och riskerar det inte att utmålas i regimens propaganda som en "normalisering" av EU?, framhåller den georgiska journalisten Anna Gvarishvili i ett inlägg på X, rapporterar TV2.

En georgisk oppositionspolitiker, Marika Mikiashvili, är inne på samma linje.

– Vi tycker att den georgiska regeringen ska isoleras och inte bjudas in någonstans. Än mindre till ett möte om Ukraina, när de stöder Ryssland, säger hon till TV2.

LÄS OCKSÅ: ”Slå till djupt” – USA ger grönt ljus till Ukraina

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


3 okt 2025

UPPGIFTER: Ryssland väntas attackera Polen snart

2025 10 03

Ryssland kommer “troligen” att attackera Polen inom kort.

Det uppger den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, som återkommande rapporterar om kriget i Ukraina och som flitigt citeras i stora medier över hela världen.

Uppgifterna tar avstamp i ett uttalande från den ryska utländska underrättelsetjänsten SVR där det påstås att Ukraina planerar att skicka soldater till Polen för att genomföra en attack mot Natolandet.

Enligt Ryssland kommer de ukrainska soldaterna att vara förklädda till “ryska specialstyrkor”. Det påstås också att det är Ukraina som ligger bakom drönarna som flugit in i polskt luftrum den senaste tiden. Polska myndigheter har dock fastställt att de kom från Ryssland.

– Det är möjligt att denna orkestrerade invasion kommer att avrundas med en falsk attack mot Polens kritiska infrastruktur för att öka den allmänna upprördheten, hävdar SVR på Telegram.

ISW: Ryssland planerar attacken

Att Ryssland påstår att Ukraina ska attackera polsk infrastruktur och skylla på Moskva bedöms som att det i själva verket är Putinregimen som planerar en sådan attack, uppger ISW.

– Kreml kan ha beordrat SVR att släppa detta uttalande för att undvika ansvar för en eventuell framtida rysk sabotageoperation mot Polen, skriver tankesmedjan i sin senaste rapport.

Underrättelsetjänsten används frekvent av Putinregimen för att sprida ogrundade anklagelser och desinformation. Det handlar om att försöka bekräfta det ryska narrativet.

Kreml skapar högst sannolikt informationsförhållanden som gör det möjligt att skylla på Ukraina för kommande attacker som Ryssland självt kan komma att utföra mot Polen eller andra Natoländer, framhåller ISW vidare.

LÄS MER: "De är rejält oroliga i Moskva"

Belarus kan delta

Enligt ISW kan även Belarus komma att delta i “sabotageoperationer med specialstyrkor mot kritisk infrastruktur i Polen och inleda ytterligare drönarinvasioner och skylla på Ukraina”.

Det vore i så fall inte första gången som Ryssland lägger skulden på Ukraina. Så sent som 26 september anklagades landet för att ligga bakom drönarincidenter i polskt och rumänska luftrum för att uppvigla till krig mellan Nato och Ryssland.

Anklagelserna saknar grund.

Igår gick Polens premiärminister ut med beskedet att Europa “befinner sig i krig”.

LÄS MER: ”Enorma svårigheter” – rysk senator erkänner jätteproblem

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen