Öresundsbron slår rekord

2025 08 04

Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn firade 25-årsjubileum den 1 juli i år.

Samtidigt visar nya siffror att förbindelsen mellan Sverige och Danmark är mer populär än någonsin.

Öresundsbron har slagit inte mindre än fyra rekord.

Rekord – mitt under jubileet

Juli 2025 blev historiskt för Öresundsbron – inte bara på grund av jubileet, utan också för att man slog fyra trafikrekord.

Dels slog man månadsrekord med stor marginal, med totalt 959 695 passager blev juli 2025 den mest trafikerade månaden någonsin på Öresundsbron. Det tidigare månadsrekordet från 2023 slogs med 35 993 passager.

– Mitt under brons 25-årsjubileum är intresset för att uppleva grannlandet starkare än någonsin, säger Berit Vestergaard, försäljnings- och marknadsdirektör på Öresundsbron, i ett uttalande.

Flera rekord har slagits

Men det var inte bara månadsrekordet som slogs – man slog även tre andra rekord.

Toppnoteringar noterades för både dygn, helg och vecka.

Lördagen den 26 juli slog man nytt dygnsrekord då 36 787 fordon passerade över bron, vilket innebar att man slog det tidigare rekordet från 2023.

Samma helg, den 25-27 juli, slogs också helgrekordet då 104 385 passager noterades.

Och den veckan, 21-27 juli (vecka 30) slogs också veckorekordet. Man noterade då 227 207 passager, 7 000 fler än det tidigare rekordet från 2023.

Öresundsbrons försäljnings- och marknadsdirektör menar att Öresundsregionen lockar allt fler människor som vill uppleva kultur och natur eller göra spontana utflykter mellan Sverige och Danmark.

– Det är tydligt att bron förbinder människor, möjligheter och upplevelser på tvärs av sundet, säger Berit Vestergaard.

Inga trafikproblem – trots rekord

Trots trafikrekordet flöt trafiken på smidigt.

– Tack vare duktiga medarbetare, fungerande teknik och en hög andel nummerplåtsbetalningar var det aldrig långa köer. Många kunder rullade som vanligt förbi betalstationen utan att behöva stanna, säger Håkan Kiendl, chef för betalstationen på Öresundsbron.

Foto: Øresundsbron

Text: Redaktionen

Ny studie sågar smartklockor – bara ett pålitligt resultat

2025 08 08

I alla fall när det kommer till smartklockor. Att lita på sin smartwatch för att hålla koll på stressnivåerna kan vara missvisande.

En ny studie visar att klockorna i själva verket inte kan skilja på negativ stress och positiv upphetsning – vilket gör att de ofta tolkar fel.

Studien följde 800 unga vuxna under tre månader, där deltagarna bar smartklockan Garmin Vivosmart 4 och rapporterade fyra gånger om dagen hur stressade, trötta eller utvilade de kände sig.

– Min klocka sa att jag var stressad när jag pratade med en kompis på ett bröllop. Det finns i princip ingen koppling alls mellan klockans stressdata och hur stressade deltagarna själva sa att de kände sig, säger Eiko Fried, docent i klinisk psykologi vid Leiden universitetet och en av forskarna bakom studien, till The Guardian.

Pulsen avslöjar inte

Forskarnas slutsats är enhetlig.

Eftersom smartklockor främst mäter puls och aktivitetsnivå, blir det svårt att särskilja på vad som faktiskt orsakar den höjda pulsen – fysisk träning, glädje eller oro.

– Det är inte konstigt att resultatet blev som det blev. Hjärtfrekvensen påverkas av många känslor – inte bara stress utan även sexuell upphetsning eller eufori, säger Fried, till tidningen.

Sömn – enda stabila faktorn

När det gäller sömnmätning visar smartklockorna mer pålitliga resultat.

I två tredjedelar av fallen kunde klockan förutsäga längre sömn när deltagarna själva upplevde att de sovit bättre. Skillnaden var i vissa fall så mycket som två timmar.

Men även här finns brister, påpekar Fried.

– Klockan mäter sömntid, men säger inget om hur utvilad man verkligen känner sig. Det här är konsumentprodukter, inte medicinska verktyg. Man ska inte leva sitt liv utifrån vad klockan visar, säger han.

Förebyggande arbete

Målet med forskningen är att på sikt kunna använda bärbar teknik som ett tidigt varningssystem för depression – men enligt forskarna krävs mer för att tolka data korrekt.

Fler omfattande studier och tekniska utvecklingar behövs för att kunna få en mer pålitlig bild.

– Det är viktigt att förstå både möjligheterna och begränsningarna med teknik som detta, säger Margarita Panayiotou, forskare vid University of Manchester, till The Guardian.

Foto: A Amin Mir

Text: Redaktionen

Livsmedelsverket varnar för svenska kräftor

2025 08 08

Inför kräftsäsongen höjer experter ett varnande finger. Det eftersom vissa svenska kräftor innehåller farliga ämnen långt över gränsvärdet.

Kräftor från svenska vatten – särskilt från Vättern, kan innehålla högre halter av PFAS-ämnen än importerade kräftor från till exempel Kina eller Spanien, visar både Livsmedelsverkets data och tidigare tester från nyhetsbyrån Testfakta.

Svenska vatten varierar

I Vättern låg halterna mellan 20–40 procent över gränsvärdet för PFAS förra året.  

I andra svenska vatten som Mälaren och Hjälmaren är halterna betydligt lägre och anses inte utgöra samma risk. Fiskare i området är därför heller inte lika oroade.

– Jag är personligen inte särskilt orolig över PFAS. Hjälmaren är en sjö som har klarat sig ganska bra trots allt, säger Martin Åkerström, kräftfiskare vid Hjälmaren, till SR.

Riktlinjer för intag

Livsmedelsverket har tagit fram riktlinjer för hur ofta man bör äta kräftor från PFAS-drabbade områden.

Vuxna som äter kräftor från Vättern rekommenderas att begränsa intaget till högst 12 gånger per år.

Men för barn, ungdomar och kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att bli gravida, är rekommendationen betydligt striktare till endast 2–3 gånger per år.

– Om man äter kräftor ett par gånger per år är det inte skadligt trots att halterna kan överskrida gränsvärdet, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog och nutritionist vid Livsmedelsverket, till SR.

Över 5 000 kemikalier

PFAS är ett samlingsnamn för över 5 000 kemikalier.

De flesta har inte testats ordentligt, men flera är kopplade till allvarliga hälsorisker som sköldkörtelrubbningar, leverskador och försämrat immunförsvar.

Vissa ämnen misstänks också vara cancerframkallande.

Eftersom PFAS inte bryts ned i naturen – utan lagras i kroppen hos både djur och människor – kallas de ofta för "evighetskemikalier."

Sedan 2023 pågår ett arbete i länsstyrelserna med att kartlägga förekomsten av PFAS i mark, ytvatten och grundvatten. Syftet är att få en tydligare bild av omfattningen i hela landet.

Foto: Irenna

Text: Redaktionen