UPPGIFTER: Ryssland kan starta nytt krig – med ”trojansk häst”

2025 08 03

Experter varnar för att Ryssland kan starta ett nytt krig med hjälp av okonventionella metoder.

Europa och Nato har de senast åren förberett sig för en potentiell rysk attack.

Men att Ryssland öppet skulle förklara krig mot något Natoland ses inte som troligt.

Istället planerar Putinregimen alternativa metoder för att angripa Nato, och i synnerhet Baltikum, varnar experter.

Varnar för ”trojansk häst”

Ryssland kommer att använda sig av okonventionella metoder för att attackera länderna i Baltikum – ungefär som en ”trojansk häst”, som undergräver inifrån med lömska och vilseledande metoder.

Det menar Timo Hellenberg från den Finlandsbaserade forsknings- och analysföretaget Hellenberg International i en debattartikel i Kyiv Post.

– Förvänta dig inte stridsvagnar som rullar över den ryska gränsen in i Baltikum. Moskva har för avsikt att underminera Nato genom att underblåsa pro-ryska störningar i dessa länder, menar Hellenberg i debattartikeln.

I Estland, Lettland och Litauen finns stora ryskspråkiga minoriteter som har bott i länderna sedan de tillhörde Sovjetunionen. I Estland och Lettland utgör den ryskspråkiga minoriteten minst 25 procent av befolkningen, i Litauen är andelen mindre.

Vill mobilisera civila

Ryssland använder gärna skyddet av ryska minoriteter som svepskäl för att agera fientligt mot andra länder. Man anlitar också gärna ryskspråkiga för att utföra sabotage, spionage och andra fientliga aktioner.

Dessutom gör Putinregimen allt för att den ryskspråkiga befolkningen i Baltikum ska nås av rysk propaganda och anamma Putins världsbild.

Samtidigt finns det ett missnöje bland ryskspråkiga i Baltikum över att deras minoritetsrättigheter inte alltid respekteras – ett problem som Ryssland gärna utnyttjar.

Ryssland kan starta en konflikt i Baltikum genom att skapa eller underblåsa konflikter mellan majoritetsbefolkningen och den ryskspråkiga minoriteten.

– Att mobilisera civila ger Ryssland möjlighet att trovärdigt förneka och gör det möjligt för dem att förstärka hoten utan öppet militärt engagemang, skriver Hellenberg.

Ryssland kan ”ingripa”

Om eller när oron når en viss nivå kan Ryssland ”ingripa”.

 Detta skapar en potentiell motivering för Ryssland att ingripa under sken av att skydda sina etniska landsmän, menar han.

Ryssland försöker alltså utnyttja de ryskspråkiga minoriteterna i Baltikum för hybridkrigföring, vilket kan skapa allvarliga problem i de baltiska länderna och i värsta fall leda till krig.

Det är därför av yttersta vikt att länderna i Baltikum erkänner hotet och skaffar beredskap för att hantera snabbt uppkomna, exceptionella situationer som involverar civila snarare än soldater, menar Hellenberg.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


Svenskars oväntade beteende – undviker varandra

2025 08 03

Många svenskar reagerar undvikande när de träffar andra svenskar på utlandssemestern.

Att som svensk träffa på andra svenskar på utlandssemestern är inte alls ovanligt, eftersom många svenskar har samma preferenser när det gäller resmål.

Men alla är inte så pigga på att springa på sina landsmän när de är ute och reser, visar en ny undersökning.

Många försöker rent av undvika att träffa andra svenskar.

Undviker varandra

Resebolaget Ving har låtit Yougov genomföra en undersökning om hur svenskar reagerar när de träffar andra svenskar på utlandssemestern.

Resultaten visar att sex av tio föredrar att hålla distans till sina landsmän.

Bland dessa uppger 52 procent att de förvisso hälsar om de träffar andra svenskar – men sedan håller de sig för sig själva och söker ingen vidare kontakt med landsmännen. Detta är den vanligaste reaktionen bland både unga och gamla.

12 procent går ännu längre i undvikandet av andra svenskar.

De uppger att de aktivt försöker undvika sina landsmän när de är utomlands.

Men studien visar att det faktiskt också finns svenskar som väljer att socialisera med andra svenskar på semestern.

Alla inte lika osociala

Alla är inte lika skeptiska till att träffa på landsmän.

13 procent svarar att de gärna söker kontakt med andra svenskar när de semestrar utomlands.

Detta mer sociala beteende är vanligast bland män (16 procent) och i åldersgruppen 18-39 år.

Det är också vanligt bland barnfamiljer.

Svenskar tycks dessutom vara betydligt mer sociala med varandra än vad danskar och norrmän är.

– Jämför man med våra grannländer Danmark och Norge där vi ställt samma frågor är svenskarna betydligt med sociala, säger Claes Pellvik, kommunikationschef på Ving, i ett uttalande.

– Bland norrmännen är det endast 8 procent som aktivt söker nya bekantskaper bland sina landsmän och bland danskarna är det ännu färre, 4 procent, berättar Claes Pellvik.

Undersökningen bygger på intervjuer i form av webbenkät med totalt 1 019 svenskar i åldern 18 till 60+ år, och genomfördes i slutet av juni 2025 av YouGov på uppdrag av Ving.

Foto: J. Dylag

Text: Redaktionen


Trump bygger om Vita huset – “Min vision, mitt arv”

2025 08 03

USA:s president Donald Trump vill sätta sitt eget avtryck på Vita huset.

Donald Trump sätter igång ett av de mest omfattande byggprojekten i Vita husets historia – en 8 000 kvadratmeter stor balsal som ska bli hans politiska och personliga arv som han kallar "legacy project".

– Det blir ett fantastiskt arv, och jag tror att det kommer att bli något väldigt speciellt, säger Trump om det planerade tillbygget, till CNN.

Pampig inredning

Ingen annan amerikansk president har gjort så omfattande förändringar i Vita huset som Donald Trump.

Under året har han bland annat låtit resa två massiva flaggstänger, ersatt gräsmattan i Rosenträdgården med ett stengolv och dekorerat det Ovala rummet med gulddetaljer och porträtt av tidigare presidenter.

– Jag älskar byggarbete. Jag kan det bättre än någon annan, kommenterade han under en ceremoni när flaggorna hissades tidigare i år.

Omdiskuterad balsal

Trump har länge velat bygga en balsal på Vita husets område istället för att hålla middagar i trädgården. År 2010 erbjöd han sig att bekosta en för 100 miljoner dollar, ett erbjudande som dåvarande Obama-administrationen tackade nej till.

Med en prislapp på 200 miljoner dollar, cirka 2 miljarder kronor, kommer den kommande salen att bli det största tillbygget på flera decennier.

– När det regnar blir det katastrof. Kvinnorna kommer i sina vackra klänningar och är helt genomblöta innan de hinner fram till tältet, förklarar Trump som en av anledningarna till byggprojektet.

Balsalen kommer enligt ritningarna att prydas med kristallkronor, ha rutigt marmorgolv och fönsterbågar mot södra trädgården med gulddetaljer.

Långsiktigt projekt

Historiker är delade i sina bedömningar av projektets långsiktiga betydelse, men flera av de förändringar Donald Trump ska göra i Vita huset bedöms bli permanenta.

Trump uppger att projektet ska finansieras privat – av honom själv och ett fåtal donatorer. Vilka dessa är har dock inte specificerats.

Foto: A Bingöl

Text: Redaktionen