Nytt verktyg för cancerbehandling – ”tidigt identifiera”

2025 08 01

Över 600 000 personer som lever i Sverige har eller har haft cancer.

Under 2023 dog över 23 000 personer i Sverige av cancer, uppger Socialstyrelsen.

Behandlingen är ofta krävande och medför kraftiga biverkningar.

Risken för bestående nervskador är stor vid behandling med vissa cytostatika.

– Det är väl känt att nervsystemet påverkas vid behandling med cellgifter, med stor risk att få bestående nervskador. Många behandlingar måste dessutom avbrytas i förväg som en följd av att nervskadorna blir för allvarliga, framhåller VibroSense teknikchef Toni Speidel i ett uttalande.

Nyutvecklad biomarkör

Det Malmöbaserade företaget VibroSense arbetar med att utveckla medicintekniska produkter.

Med en nyutvecklad biomarkör ökar chanserna att upptäcka nervskador i ett tidigt stadium av behandlingen.

– Med vår nya upptäckt kan vi hjälpa läkare och sköterskor att redan på ett tidigt stadium identifiera personer med ökad risk att få nervskador. Därigenom blir det möjligt att göra behandlingen mer individanpassad, säger Toni Speidel.

Känsel i händer och fötter

Nervskador som uppstår som biverkan av vissa cytostatika påverkar oftast känselnerver i händer och fötter.

Det kan även ge motoriska och autonoma symtom.

Nervskador är en vanlig komplikation och mellan 20 och 30 procent av patienterna som får neurotoxiska cellgifter utvecklar en kronisk nervskada. 

Det är således en av de biverkningar som oftast begränsar möjligheten till att fortsätta med den planerade cancerbehandlingen.

– Det är framför allt vid behandling av bröst-, lung- och kolonrectalcancer, uppger företaget.

Lungcancer är dödligast

Lungcancer är den dödligaste cancerformen i både EU och Asien, särskilt bland män.

Rökning är den främsta riskfaktorn.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor globalt.

Foto: D. Marklund, Region Västerbotten

Text: Redaktionen

JUST NU: Avgörande upptäckt om stress och depression

2025 09 21

Studien avslöjar att hormonet testosteron har en viktig roll för psykisk hälsa, både för män och kvinnor.

– Resultaten liknade varandra för både män och kvinnor, något som betonar testosteronets betydelse även för kvinnors psykiska hälsa, framhåller studiens författare i ett uttalande.

– Liknande mönster sågs dessutom för depression och ångest.

Hänger ihop med PTSD

Forskarna upptäckte att både låga och höga nivåer av testosteron kan vara problematiskt.

Studien visar att höga eller låga nivåer hänger ihop med flera olika PTSD-symptom.

– De som hade medelnivåer av testestoron hade minst symptom. Detta gällde både män och kvinnor och väcker frågor om huruvida hormonbalans kan påverka risken för stressrelaterad psykisk ohälsa och om kroppsvikt kan förstärka sambandet, uppger forskarna.

Läs också: Rekordbesked för Svenska kyrkan

Hjärnans funktion och känsloreglering

Testosteron förknippas ofta med muskelmassa och manlig utveckling.

Men det är också viktigt för hjärnans funktion och känsloreglering.

– Tidigare forskning har antytt att testosteron kan dämpa kroppens stressystem, men resultaten har ofta varit osäkra på grund av små urval, fokus på militära grupper eller att bara män har inkluderats, framhåller forskarna.

130 000 personer

Studien omfattar 130 000 personer där testosteronnivån uppmättes, och de fick sedan fylla i enkäter om psykisk hälsa.

– Deltagarna fick svara på frågor om irritation, undvikande, känslomässig avtrubbning, jobbiga minnen och koncentrationssvårigheter.

Resultatet blev ett u-format samband.

– Personer med testosteronnivåer i mitten av spannet rapporterade minst symptom, medan de med låga och höga nivåer hade fler symptom.

Studien visar också att sambandet mellan testosteron och PTSD-symptom var starkare hos personer med högre BMI.

Det innebär att överviktiga personer upplever en större negativ påverkan av avvikande testosteronnivåer.

Läs också: Kritikstorm mot Apple efter ny iPhonelansering

Foto: Priscilla Du Preez

Text: Redaktionen

JUST NU: GW förbryllad – ”Vet inte varför man gjort så här”

2025 09 21

Mordet på en kvinnlig ambulanssjukvårdare i Nordanstigs kommun på lördagen har väckt förskräckelse i hela Sverige.

Samtidigt menar kriminologen Leif GW Persson att mordet hade kunnat undvikas.

”Det som stöter en lite…”

Leif GW Persson är kritisk till hur ärendet hanterades.

Han menar att polisen borde ha följt med ambulanspersonalen när larmet kom, eftersom den misstänkte gärningsmannen var känd av både polisen och sjukvården sedan tidigare.

– Det som stöter en lite är att det fanns kunskap om den här personen och det var ju han själv, alltså gärningspersonen, som ville ha ambulanshjälp. Den kunskapen hade varit av värde för ambulanspersonalen – och om de hade åtföljts av polis, säger Leif GW Persson i TV4.

LÄS OCKSÅ: Svensk myndighet går emot EU - "anmärkningsvärt"

Attackerades under utryckning

Det var vid 11.38 på lördagen som polisen fick ett överfallslarm från en ambulans i Harmånger. En kvinnlig ambulanssjukvårdare hade attackerats med ett vasst föremål i samband med en utryckning, rapporterade SVT.

Kvinnan fördes till sjukhus, men hennes liv gick inte att rädda.

– Som arbetsgivare är vi djupt berörda av det som inträffat och våra tankar går till anhöriga, sade Susanna Björklund, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör i regionen, till kanalen.

Den misstänkte gärningspersonen är en man i 25-årsåldern som nu har anhållits på sannolika skäl misstänkt för mord.

Men även gripandet av den misstänkte gör Leif GW Persson förbryllad.

”Vet inte varför man gjort så här”

Det tog 3,5 timmar innan mannen kunde gripas, eftersom man valde att invänta nationella insatsstyrkan.

Risken för fortsatt våld gör att man bör gripa en sådan här person snarast möjligt, menar kriminologen, som säger att dröjsmålet gör honom fundersam.

– Jag vet inte varför man har gjort så här. En naturlig förklaring kan vara att de vet saker som inte jag vet, exempelvis att han haft tillgång till skjutvapen, säger Leif GW Persson till kanalen.

Men om så inte var fallet borde mannen ha gripits utan dröjsmål av lokala polisresurser, menar kriminologiprofessorn.

LÄS OCKSÅ: Kritikstorm mot Apple efter ny iPhonelansering

Foto: A. Olsson

Text: Redaktionen