Sällsynt kinesiskt fartyg upptäckt nära rysk övning

2025 07 29

Ett kinesiskt specialfartyg för ubåtsräddning har observerats i japanska farvatten.

Det handlar om ett Dakai-klassat räddningsfartyg tillhörande den kinesiska flottan (PLAN), vilket markerar en ny typ av kinesisk marin närvaro i regionen.

Fartyget upptäcktes när det seglade nordost genom Tsushima-sundet, ungefär 205 sjömil väster om de japanska Gotōöarna, rapporterar Newsweek.

Det rörde sig sedan in i Japanska havet, där två japanska marina patrullflygplan ska ha följt fartygets rörelser.

– Det är första gången som Japans maritima självförsvarsstyrkor observerat denna typ av fartyg, säger det japanska försvarsdepartementets gemensamma stab, enligt samma tidning.

Rysk närvaro

Det är ännu oklart om de kinesiska fartygen genomför egna operationer eller är på väg mot en gemensam övning med den ryska Stillahavsflottan.

Ryssland inledde i veckan sin stora övning "July Storm", där enheter från Norra, Stillahavs- och Östersjöflottan samt Kaspiska flottan deltar.

Det har väckt spekulationer om ett tyst samarbete mellan Peking och Moskva enligt marina experter, särskilt då fartygets rutt tycks gå i riktning mot ryska Fjärran Östern.

– Det är mycket troligt att en ubåt ingår i denna utplacering, säger den australiensiske marinanalytikern Alex Luck till Newsweek.

Den kinesiska flottan PLAN deltog förra året i den ryska flottans övning Ocean 2024 och har tidigare genomfört långdistansuppdrag genom Japanska havet ända upp till Berings hav.

Kina rustar upp

Kinas ubåtsflotta ligger redan i topp i världen, räknat i antal skrov, och väntas växa från 65 till 80 fartyg fram till 2035, enligt Pentagon. Det inkluderar både konventionella och kärnvapenbestyckade ubåtar.

– Generellt sett skulle den kinesiska flottan vilja säkerställa sin logistiska stödkedja i samband med betydligt utökade ubåtsoperationer, särskilt för den kärnkraftsdrivna flottan, betonar Alex Luck.

– Den här typen av utplaceringar är ytterligare ett tecken på vad som väntar, säger han.

Foto: Wikipedia List of ships of the Peoples Liberation Army Navy

Text: Redaktionen


2 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen