Kebabkrav i Europa – ett land kan få ensamrätt

2025 07 29

Turkiet kräver ensamrätt på “dönerkebab”.

Frågan har tagit sig hela vägen upp till EU som till hösten väntas fatta beslut i frågan.

Om unionen säger ja till kravet skulle ordet “dönerkebab” bli registrerat och få samma skyddande EU-status som exempelvis Serranoskinka från Spanien eller napolitansk pizza, rapporterar bland annat Euronews och The Guardian.

Eller för den sakens skull skånsk spettkaka eller Frankrikes champagne.

Det turkiska kravet har fått Tyskland, där dönerkebaben är omåttligt populär, att vakna till liv.

Berlin har överklagat Ankaras försök till ensamrätt.

– Tyskland menar att detta skulle skapa stora byråkratiska hinder och driva upp priset på landets mest populära mellanmål, skriver The Guardian.

Grönsakerna kan stoppas

Även i svenska medier får frågan nu uppmärksamhet. För närvarande lyssnar EU-kommissionen in de olika parternas argument, skriver SvD på tisdagen.

Skulle Turkiet få ensamrätt på begreppet skulle det även kunna påverka hur en “dönerkebab” får tillredas och smaka.

– Om Ankaras ansökan godkänns får bara nötkött och lamm som skurits horisontellt i skivor med en tjocklek på 3-5 millimeter säljas som döner, uppger The Guardian.

– För kycklingversionen tillåts något tjockare skivor, medan färs helt förbjuds.

Dessutom skulle grönsaker, kalkon och viss kalvlebab kunna förbjudas i maträtten om Turkiet får rätt, eftersom de inte specifikt nämns i landets ansökan, uppger Euronews.

"Kebaben tillhör Tyskland"

Tyskland har tidigare uttryckt förvåning över det turkiska kravet.

Maträtten kom till Tyskland via turkiska invandrare till Berlin på 1970-talet och serverades då i pitabröd och med justerat recept för att passa tyskarna.

– Kebaben är en del av Tyskland, och mångfalden i dess tillagningsmetoder återspeglar mångfalden i vårt land. Detta måste bevaras. I de många anhängarnas intresse i Tyskland är vi fast beslutna att se till att dönerkebaben kan förbli som den tillagas och äts här, framhåller det tyska livsmedels- och jordbruksdepartementet till AP.

– Kebaben tillhör Tyskland. Alla borde få bestämma själva hur den tillagas och äts här. Det behövs inga riktlinjer från Ankara, har den tyska före detta jordbruksministern Cem Özdemir tidigare framhållit.

EU väntas fatta beslut i frågan senare i år, kanske redan i höst.

Turkiet ansökte om EU-medlemskap 1987 och blev kandidatland till EU 1999. Processen för medlemskap är idag mer eller mindre helt avstannad.

Foto: Takeaway resp Francisco De Legarreta C.

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarligt hot” mot Sverige

2025 10 30

Den förlängda gränskontrollen vid Sveriges inre gräns förlängs till och med den 11 maj 2026.

Beslutet motiveras med att det förekommer ett ”allvarligt hot” mot Sveriges säkerhet, uppger regeringen.

– Beslutet grundar sig på bedömningen att det även fortsatt råder ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten, framhåller regeringen i ett uttalande.

Helt ny bedömning 

Hotbilden baseras på gränsöverskridande brottslighet som har kopplingar till statliga aktörer och terrorism.

Enligt regeringen handlar det om en ny hotbild mot Sverige.

– Tidigare beslut har grundat sig på olika allvarliga hot mot allmän ordning och inre säkerhet, men det nu aktuella beslutet bygger på den befintliga hotbild som fortsatt är såväl allvarlig som komplex. 

”Identifiera inresande personer”

Den tillfälliga gränskontrollen får förlängas, men vid varje förlängning krävs en ny bedömning. Beslutet om förlängning måste också fattas i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning.

Regeringen kallar dagens beslut för en ”viktig åtgärd”.

– En återinförd gränskontroll vid den inre gränsen är en viktig åtgärd för att myndigheterna ska ha tillgång till rätt verktyg och förutsättningar för att kunna identifiera inresande personer som kan utgöra ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet.

Den förlängda inre gränskontrollen gäller i sex månader – från den 12 november 2025 till den 11 maj 2026.

LÄS MER: EU-MINISTER HOTAR: ”Jämna Moskva med marken”

FAKTA: Inre gränskontroll

- Flera andra Schengenmedlemsstater, såsom Tyskland, Österrike, Norge, Nederländerna och Danmark, har också återinfört inre gränskontroller.

-  Polismyndigheten bestämmer var och hur kontroller ska genomföras.

- Kontrollerna ska fortsatt anpassas till vad som är nödvändigt för att kunna värna allmän ordning och inre säkerhet.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter 

Foto: 

Text: Redaktionen

Enormt hälsoproblem kan lösas – helt ny upptäckt

2025 10 30

Industriellt framställda kemikalier – så kallade PFAS – är ett stort problem i Sverige.

Miljögifterna är svårnedbrytbara och har upptäckts i allt från vin på Systembolaget till kräftor i matbutiker.

Minst två miljoner svenskar har dessutom förhöjda halter av PFAS i sitt dricksvatten, enligt en granskning från Naturskyddsföreningen.

Ett allvarligt hälsoproblem.

– Vissa PFAS är reproduktionsstörande och cancerframkallande. Forskning visar också att PFAS i blodet kan göra så att färre antikroppar bildas efter vaccination, framhåller Naturskyddsföreningen.

Stor upptäckt

Nu kan det stora hälsoproblemet ha fått en lösning. 

Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt att vissa läkemedel kan få PFAS att lämna kroppen betydligt snabbare.

Det handlar om två läkemedel – det kolesterolsänkande preparatet kolestyramin och systerpreparatet kolesevelam.

Läkemedlen testades på tio personer, 25 till 47 år gamla, under en tremånadersperiod. PFAS-halterna i kroppen sjönk rejält hos testdeltagarna.

– Under tolv veckor utan läkemedel sjönk nivån av de studerade PFAS-ämnena med några få procent, medan perioden med läkemedel gav sänkningar på som mest 40 procent för ett av ämnena, säger Axel Andersson, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ledare av studien.

LÄS MER: Covid-19 har förändrats – första gången någonsin

Krävs mer studier

Forskarna har kunnat fastslå att läkemedlen får miljögifterna att lämna kroppen snabbare. Det krävs dock mer forskning för att kunna avgöra vilka hälsofördelar behandlingen har.

– I grupper med höga halter av PFAS i blodet kan läkemedel användas för att sänka halterna och påskynda den annars långsamma utsöndringen, det är det ingen tvekan om, men det behövs mer forskning framöver för att påvisa eventuella hälsovinster på både kort och lång sikt med att sänka halterna snabbare. Det är också viktigt att väga hälsofördelar mot eventuella risker, säger Axel Andersson.

LÄS OCKSÅ: Hastighetsgräns införs för fotgängare – så fort får man gå 

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen