Konflikten efter debatten – mellan Lööf och Kristersson

2022 02 08

Det visade sig vara stora skillnader mellan de rödgröna och högeroppositionen gällande energifrågan och rättspolitiken i TV4:s partiledardebatt.

Inför partiledardebatten hade ledarna för M, SD, KD och L skrivit under en debattartikel i SvD med förslag för ny kärnkraft vid ett maktskifte, rapporterar Expressen. När frågan kom upp blev kärnkraft också skiljegränsen mellan högeroppositionen och de rödgröna.

Centerpartiets nya efterfrågan

Centerpartiet har efterfrågat en ny energiöverenskommelse och Annie Lööf återkom till vikten av samarbetet. Men Ebba Bush gav stark kritik.

– Annie Lööf är så besatt av att alla ska komma överens att hon är beredd att stötta en politik som innebär att vi är överens om att slå ut vår egen befolkning, sa Ebba Bush.

Konflikt kring rättspolitiken

I frågan om man bör skärpa straffen eller fokusera primärt på förebyggande insatser blev konflikten stor. Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi menade att visitationszoner är ”rasistiskt” och utpekande för personer medan Annie Lööf kritiserade Moderaternas förslag om omvänd bevisbörda.

– Vi har ett rättssystem i det här landet som talar om att man är oskyldig tills man döms, sa Lööf.

Tydlig skillnad mellan blocken

Efteråt sade Ulf Kristersson att debatten tydligt visade skillnaderna mellan blocken; att det finns två sidor i svensk politik. Det är sidan han står på som vill förändra och som pratar med alla, menade han.

Annie Lööf protesterade

– Jag upplevde faktiskt inte alls det. Jag stod där som en självständig, liberal, grön kraft. Jag står kvar på alliansens grundfundament medan de andra har öppnat upp för samarbete med ett högerpopulistiskt parti, sa hon.

Från debatt till handling

Annie Lööf står fast vid att det finns en möjlighet för breda uppgörelser. Hon menar att debatten hade ett stort fokus på sakfrågor, och att det finns en sammanhållning mellan alliansens partier och socialdemokrater. Det är här det kan gå från debatt till handling, förklarar hon.

Foto: Centerpartiet & Axel Adolfsson

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen