NY MÄTNING: Fortsatt lågt förtroende för Lööf

2022 02 07

Magdalena Andersson (S) går urstarkt – men Annie Lööf (C) har anledning att känna oro.

Det är två slutsatser av Expressen/Sifos senaste förtroendemätning för partiledarna från februari.

Lågt förtroende

Annie Lööf (C) har anledning att känna sig bekymrad.

Endast 23 procent av väljarna uppger att de har förtroende för Centerpartiets ledare. Det är ungefär samma siffror som C-ledaren uppvisat i de två senaste mätningarna.

Magdalena i toppen

Statsminister Magdalena Andersson (S) går urstarkt. Hon placerar sig högst upp i mätningen med 52 procent. Siffrorna visar att Andersson har över hälften så stort förtroende hos väljarna i jämförelse med Annie Lööf.

C tappar väljare

Magdalena Anderssons höga förtroende kan förklaras utifrån två aspekter. Det menar Sifos opinionschef Toivo Sjörén.

– C är delat. Många väljare ligger till höger, andra ligger i mitten och bland dem har många gått till S sedan Andersson tillträdde. Det stora tappet kom när Andersson blev ledare samtidigt med diskussionen om budgeten, säger han till Expressen.

Förtroendegap mellan Andersson och Kristersson

Gapet mellan förtroendet hos väljarna för Magdalena Andersson och M-ledaren Ulf Kristersson är fortsatt stort. Februaris mätning visar att Andersson befäster sitt stora övertag gentemot Kristersson – 17 procentenheter skiljer statsministern från M-ledaren.

– Vi kan inte längre tala om en smekmånad. Det är en nivå hon verkar kunna hålla. Det är ett betydande hopp till Ulf Kristersson, säger Toivo Sjörén.

Fast i botten

Föga förvånande fortsätter partiledarna från riksdagens två krispartier, L och MP, att uppmäta lägst förtroende bland väljarna. Partiledarnas dåliga siffror avspeglar sig i L och MP:s låga förtroende bland väljarna.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund och Märta Stenevi får nio respektive sex procent av väljarnas förtroende i mätningen.

Liberalernas Nyamko Sabuni gör Bolund och Stenevi sällskap i botten. Hon hyser endast åtta procent av väljarnas förtroende.

Större förtroende för Andersson

Noterbart är att MP-väljare har större förtroende för Magdalena Andersson än för de egna språkrören. Oroväckande siffror för partiet, som lämnade regeringen när Magdalena Andersson blev framröstad till statsminister.

– När partiledare har så dåligt förtroende är folk inte beredda att lyssna på dem. Det är en dubbel uppförsbacke. Dels har partiet låga siffror, dels vill folk inte lyssna på ledare med så lågt förtroende, säger Toivo Sjörén till Expressen.

Hela listan

Magdalena Andersson (S): 52 procent (+1)
Ulf Kristersson (M): 35 procent (+3)
Jimmie Åkesson (SD): 31 procent (+2)
Nooshi Dadgostar (V): 30 procent (+1)
Ebba Busch (KD): 28 procent (+3)
Annie Lööf (C): 23 procent (-1)
Per Bolund (MP): 9 procent (+1)
Nyamko Sabuni (L): 8 procent (-1)
Märta Stenevi (MP): 6 procent (-1)

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen