NY MÄTNING: Fortsatt lågt förtroende för Lööf

2022 02 07

Magdalena Andersson (S) går urstarkt –  men Annie Lööf (C) har anledning att känna oro.

 

Det är två slutsatser av Expressen/Sifos senaste förtroendemätning för partiledarna från februari.

Lågt förtroende

Annie Lööf (C) har anledning att känna sig bekymrad.

Endast 23 procent av väljarna uppger att de har förtroende för Centerpartiets ledare. Det är ungefär samma siffror som C-ledaren uppvisat i de två senaste mätningarna.

Magdalena i toppen

Statsminister Magdalena Andersson (S) går urstarkt. Hon placerar sig högst upp i mätningen med 52 procent. Siffrorna visar att Andersson har över hälften så stort förtroende hos väljarna i jämförelse med Annie Lööf.

C tappar väljare  

Magdalena Anderssons höga förtroende kan förklaras utifrån två aspekter. Det menar Sifos opinionschef Toivo Sjörén.

– C är delat. Många väljare ligger till höger, andra ligger i mitten och bland dem har många gått till S sedan Andersson tillträdde. Det stora tappet kom när Andersson blev ledare samtidigt med diskussionen om budgeten, säger han till Expressen.

Förtroendegap mellan Andersson och Kristersson

Gapet mellan förtroendet hos väljarna för Magdalena Andersson och M-ledaren Ulf Kristersson är fortsatt stort. Februaris mätning visar att Andersson befäster sitt stora övertag gentemot Kristersson – 17 procentenheter skiljer statsministern från M-ledaren.

– Vi kan inte längre tala om en smekmånad. Det är en nivå hon verkar kunna hålla. Det är ett betydande hopp till Ulf Kristersson, säger Toivo Sjörén.

Fast i botten

Föga förvånande fortsätter partiledarna från riksdagens två krispartier, L och MP, att uppmäta lägst förtroende bland väljarna. Partiledarnas dåliga siffror avspeglar sig i L och MP:s låga förtroende bland väljarna.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund och Märta Stenevi får nio respektive sex procent av väljarnas förtroende i mätningen.

Liberalernas Nyamko Sabuni gör Bolund och Stenevi sällskap i botten. Hon hyser endast åtta procent av väljarnas förtroende.

Större förtroende för Andersson

Noterbart är att MP-väljare har större förtroende för Magdalena Andersson än för de egna språkrören. Oroväckande siffror för partiet, som lämnade regeringen när Magdalena Andersson blev framröstad till statsminister.

– När partiledare har så dåligt förtroende är folk inte beredda att lyssna på dem. Det är en dubbel uppförsbacke. Dels har partiet låga siffror, dels vill folk inte lyssna på ledare med så lågt förtroende, säger Toivo Sjörén till Expressen.

Hela listan

  • Magdalena Andersson (S): 52 procent (+1)

     

  • Ulf Kristersson (M): 35 procent (+3)

     

  • Jimmie Åkesson (SD): 31 procent (+2)

     

  • Nooshi Dadgostar (V): 30 procent (+1)

     

  • Ebba Busch (KD): 28 procent (+3)

     

  • Annie Lööf (C): 23 procent (-1)

     

  • Per Bolund (MP): 9 procent (+1)

     

  • Nyamko Sabuni (L): 8 procent (-1)

     

  • Märta Stenevi (MP): 6 procent (-1)

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen