Historiskt besked om a-kassan – aldrig tidigare hänt

2025 07 24

Folk strömmar till a-kassan.

Arbetslösheten stiger i Sverige.

Det meddelade Arbetsförmedlingen förra veckan efter att ytterligare 19 000 fler skrivit in sig i slutet av juni jämfört med motsvarande månad förra året.

– Det är tydligt att arbetsmarknaden fortsatt är pressad, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Historiskt besked

Till följd meddelar nu Sveriges a-kassor ett historiskt besked. Nästan 8 000 personer har gått med i a-kassan senaste halvåret, vilket gör att över 3 980 000 personer nu är medlemmar i någon av landets 24 a-kassor.

Så många har aldrig tidigare varit med.

– Förklaringen är i stor utsträckning en fortsatt osäker arbetsmarknad. Varslen och uppsägningarna fortsätter och en del bolag hamnar på obestånd, säger Johan Ahlgren, kommunikationschef i Sveriges a-kassor, i en kommentar.

Dubbelt så stor ökning

Ökningen under årets andra kvartal var ungefär dubbelt så stor som under årets tre första månader.

– När fler människor upplever en mer otrygg arbetsmarknad, är det också fler som väljer att försäkra sin lön genom medlemskap i en a-kassa och därmed skaffa sig en ökad trygghet. Ju tidigare man blir medlem i a-kassan, desto bättre – helst innan det man inte vill ska hända sker, säger Johan Ahlgren.

LÄS MER: Byggbolag går i konkurs

Han påpekar samtidigt att vissa branscher och sektorer är mer utsatta än andra och medlemstillväxten varierar en del mellan de 24 a-kassorna, en del kan till och met minska i antal.

– A-kassor som omfattar branscher eller sektorer vilka i en sämre konjunktur drabbas särskilt hårt kan till och med under en period ha en negativ tillväxt och förlora medlemmar. Om människor lämnar en viss bransch och söker sig till en annan, kan de flytta sitt medlemskap till a-kassan i den nya branschen.

LÄS MER: Krisen förvärras för biljätten – stänger ännu fler fabriker

A-kassorna som ökar mest

Livsmedelsarbetarnas a-kassan (+3,91 procent)
Alfa-kassan (+2,26 procent)
Sveriges arbetares a-kassa (+2,22 procent)
Sekos a-kassa (+1,27 procent)
Akademikernas a-kassa (+0,98 procent)

Foto: Tuisku2022

Text: Redkationen

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen