Kritiserad metod bakom Hemnets framgång – ”arbetar i gränslandet”

2025 07 18

Trots en svajig bostadsmarknad gör Hemnet ett starkt resultat.

Bakom den starka trenden ligger en kritiserad och ifrågasatt annonstyp som nyligen lanserats.

Det totala antalet annonser har minskat på bostadsplattformen, men tack vare en ny och dyrare annonstyp som går under namnet Hemnet Max redovisar ändå bolaget ett starkt resultat.

Under det andra kvartalet redovisades ett resultat som låg 24 procent högre än förra året under motsvarande period, rapporterar SvD.

Kritiserat paket

Över 40 miljoner besök görs på Hemnet.se varje vecka.

I början av maj skrev marcusoscarsson.se om kritiken mot det nya paketet som var plattformens första nya annonspaket sedan 2020.

– Varje nytt paket som är större och dyrare än tidigare devalverar värdet på de tidigare paketen. Vissa mäklare tycker att detta var droppen, sa Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, till Di då.

Ökad synlighet

Hemnet motiverade paketet med “hög efterfrågan på tilläggstjänster”.

Framför allt utlovades ökad synlighet för den som valde att nappa på erbjudandet.

– Vi har skapat Hemnet Max för de som verkligen vill maxa sin bostads­försäljning, sa Lisa Farrar, COO på Hemnet, i en kommentar till Di då.

”I gränslandet”

Kritiken mot bostadsplattformen har också handlat om att prissättningen ansetts monopolliknande.

Jonas Gustafsson är sedan i våras ny vd för Hemnet och har uttryckt att bolaget arbetar ”i gränslandet” när det gäller den nya annonstypen, uppger SvD.

– I Stockholm ser vi att Hemnet Max i genomsnitt ger 40 procent högre budpremier och 75 procent fler annonsvisningar, säger han till tidningen.

– Max är fortfarande nytt. Det är första gången Hemnet har fyra olika annonstyper. Men trenden med olika paket har pågått länge.

Efter rapporten lyfte bolagets aktie med 7 procent.

Efter en svagare vår med en nedgång på omkring 25 procent har nu aktien återhämtat sig och gått upp runt 15 procent sedan lägsta noteringen.

Foto: Hemnet

Text: Redaktionen

06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen