Amerikanskt oljefält attackerat

2025 07 16

En omfattande drönarattack har utförts mot anläggnignarna. Som en följd av attacken har oljeproduktionen stoppats, rapporterar Reuters.

Två oljefält– Khormala och Sarsang – har attackerats. Båda ligger i den kurdisktkontrollerade delen av Irak.

En stor brand har brutit ut vid anläggningen i Sarsang. Det finns inga uppgifter om personskador.

Attackerna ska ha utförts från områden som kontrolleras av Iranstödda miliser.

USA bekräftar

Den amerikanska ambassaden i Irak bekräftar uppgifterna.

– Ambassaden uppmanar den irakiska regeringen att "utöva sin befogenhet för att förhindra att väpnade aktörer kan genomföra liknande attacker mot platser på deras territorium”, rapporterar Newsweek.

Hotbild mot amerikanska militärer

Efter att kriget mellan Israel och den palestinska terrorgruppen Hamas eskalerat har attacker mot amerikanska trupper i Mellanöstern ökat.

Iranstödda milisgrupper i Irak ligger bakom flera av angreppen.

Israel krig i Gaza har upprepade gånger använts som ett svepskäl för att legitimera attacker mot amerikansk personal och militär. Ett dussintals robot- och drönarattacker har utförts mot amerikanska styrkor i Irak och Syrien sedan Gazakrigets start.

Skör vapenvila

Efter USA:s attack mot iranska kärnanläggningar i juni befarade omvärlden att konflikten i Mellanöstern skulle eskalera.

Men efter en mindre iransk hämndattack har en vapenvila slutits mellan USA, Israel och Iran.

Den islamistiska diktaturen är dock redo att slå tillbaka om landet attackeras igen. Det säger Irans högste ledare, Ayatolla Ali Khamenei, på onsdagen.

– Om fienden upprepar sin aggression kommer svaret att bli kraftfullare än det slag som de fick erfara under tolvdagarskriget, säger han i ett uttalande.

LÄS MER: Putin har fått tungt besked – direkt från toppminister

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Unik upptäckt – en tidskapsel till livets uppkomst

2025 10 18

Forskare på Chalmers har tillsammans med den amerikanska rymdstyrelsen Nasa gjort en unik upptäckt.

Upptäckten utmanar en av kemins grundregler.

Fyndet, som har gjorts på Saturnus måne Titan, visar att i extremt kalla miljöer kan ämnen som normalt är oförenliga med varandra ändå blandas.

Den nya kunskapen kan bredda förståelsen för kemin innan livets uppkomst.

– Så vårt arbete bidrar även till nya insikter om kemin innan livet uppstod, och hur den kan fortgå i extrema, ogästvänliga miljöer, säger Chalmersforskare Martin Rahm, i ett uttalande.

Orangefärgad måne

Titan är Saturnus största måne och är orange till färgen.

Den har länge intresserat forskare eftersom dess utveckling kan ge lärdomar om vår egen planet och de tidigaste kemiska stegen mot liv.

Den kalla miljön, och den tjocka kväve- och metanfyllda atmosfären, har många likheter med de förhållanden som den unga jorden antas ha haft för flera miljarder år sedan.

Läs också: Myndighet har bytt logga – för tre miljoner kronor

”Tidskapsel”

Studierna kan därför ge ledtrådar om hur liv en gång uppstod på jorden.

– Det är en häftig känsla att kunna upptäcka något som kanske spelar roll i en så stor skala. Det som sker i Titans atmosfär när det bildas väldigt mycket vätecyanid och det kommer ner på ytan, det skulle också kunnat skett här på jorden, säger Martin Rahm, till TV4.

– Det är en tidskapsel så att säga. Det kan säga något om byggstenarna till livet på jorden.

Mer om studien

Bakom studien på Chalmers ligger en ännu obesvarad fråga om den stora månen Titan.

Att vätecyanid skapas i Titans atmosfär är känt sedan tidigare, men inte vad som händer med den sedan.

– Det här ledde till ett spännande teoretiskt och experimentellt samarbete mellan Chalmers och Nasa. Det går tvärs emot en grundregel inom kemi, ”lika löser lika”, som innebär att de här polära och opolära ämnena inte bör går att kombinera, säger Martin Rahm, i ett uttalande.

Upptäckten till trots så bör man vänta med att skriva om läroböckerna i kemi, menar Chalmersforskaren.

– Jag ser det som ett fint exempel på när gränserna flyttas inom kemin och att en universellt vedertagen regel inte alltid gäller, säger han.

Läs också: Dubbla hotellkonkurser

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen

ZELENSKYJ: ”Det är den avgörande frågan” i mötet med Putin

2025 10 18

I veckan mötte den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj sin amerikanske motsvarighet i Vita huset.

I nära anslutning till mötet pratade också Donald Trump med den ryske diktatorn Vladimir Putin i telefon.

Nu planerar de båda att mötas inom några veckor, ett möte där Ungern ska stå som värd.

Inför mötet går nu Ukrainas president ut och pekar ut den avgörande frågan i samtalen.

Det kommer vara avgörande

President Zelenskyj framhåller att det första steget måste vara att få till stånd en vapenvila.

– Vår ståndpunkt är att vi först behöver eldupphör, så vi måste sitta ner och tala och förstå var vi står. Jag tror att det här är det viktigaste första steget, säger han, rapporterar Kyiv Post.

Efter det kommer frågan om territoriella eftergifter oundvikligen att bli en stötesten.

– Jag tror att president Trump förstår att den avgörande frågan i alla typer av förhandlingar, i alla format, kommer att vara frågan om territorium, säger Volodymyr Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Skarp drönarattack mot Ryssland – se videon här

Ryssland vill ha allt

Den ukrainske presidenten menar att Rysslands mål fortsatt är att de ockuperade områdena i Ukraina ska tillfalla Ryssland.

– Ryssarna vill ockupera allt och nu vill de före någon form av vapenvila göra en överenskommelse om land, om våra territorier, säger han, rapporterar tidningen.

Trump har under året försökt att pressa fram en vapenvila mellan länderna, men Putin har ännu inte gått med på det.

Efter mötet i Vita huset

Veckans möte mellan presidenterna från Ukraina och USA beskrivs som en besvikelse i Ukraina.

– Zelenskyj och hans delegation kom till Washington i hopp om att övertyga Trump om att öka vapenleveranserna till Ukraina, uppger Kyiv Post.

– Den ukrainska sidan kom dock ut mer eller mindre tomhänta eftersom Trump, efter ett telefonsamtal med Rysslands ledare Vladimir Putin, tycktes ta tillbaka alla antydningar om att sätta ökad press på Moskva.

LÄS OCKSÅ: Ryskt förslag till Trump - "kostar bara 76 miljarder"

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen