NY MÄTNING: Moderaterna ökar och knappar in på Socialdemokraterna

2022 02 03

Högersidan ökar och knappar in på Socialdemokraternas regeringsunderlag och nu är det nästan dött lopp i mandatfördelningen.

Det visar SVT/Novus senaste opinionsundersökning som även understryker att Liberalerna och Miljöpartiet har det fortsatt tufft i opinionen.

Under spärren

Riksdagens minsta partier, Miljöpartiet och Liberalerna, får 3,5 respektive 2,7 procent av väljarnas stöd i den senaste opinionsundersökningen av SVT/Novus som avser februari. Det placerar partierna fortsatt under spärren.

Marginell uppgång

Både MP och L kan glädja sig åt en sak. De ökar i alla fall i opinionen, enligt de nya siffrorna. Liberalerna ökar med 0,5 procentenheter och Miljöpartiet med ynka 0,1 procentenheter.

Tredje månaden i följd

Siffrorna innebär att Liberalerna inte sedan i juni 2019 har fått över 4 procent i Novus väljarbarometer.

För Miljöpartiets del är det tredje månaden i följd som partiet hamnar under riksdagsspärren.

Moderaterna förbi SD

Ulf Kristerssons parti får ett uppsving. Moderaterna ökar med 1,8 procentenheter och passerar därmed Sverigedemokraterna och intar platsen som landets andra största parti, efter Socialdemokraterna.

Här är Novus mätning för februari jämfört med januari:

                                                        Feb         Jan

🔴Vänsterpartiet                     9,8        -0,7
🔴Socialdemokraterna      29,3        -2,0
🟢Miljöpartiet                           3,5        +0,1
🟢Centern                                   7,4        +0,7
🔵Liberalerna                            2,7        +0,5
🔵Moderaterna                     20,5        +1,8
🔵Kristdemokraterna           5,4         -0,2 
🔵SD                                            19,8         -0,3
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  50,0        -1,9
🔴🟢 S+V+MP                        42,6        -2,6
🟢      Centern                             7,4        +0,7
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,4        +1,8
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       111+ 37+ 0 + 28= 176
🔴🟢 S+V+MP             111+ 37+ 0 = 148
🟢      Centern                28 = 28
🔵🔵 M+KD+SD+L    77+ 21+ 75+ 0 = 173
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.
 
Extra val möjligt
Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.
 
ANALYS PARTI FÖR PARTI

🔴 V är återigen under 10 procent, men ligger fortfarande en bra bit över valresultatet. Det finns en del orosmoln på himlen, då partiet återigen verkar tappa väljare, sedan Magdalena Andersson tog över Socialdemokraterna.

🔴 Magdalena Andersson-effekten tycks klinga av tydligt i Novus nya mätning. Socialdemokraternas opinionsökning har avstannat och enligt de nya siffrorna har partiet backat med 2 procentenheter. En slutsats av detta är att smekmånaden för Magdalena Andersson ser ut att vara över. Partier brukar att lyfta när en ny partiledare inträder. Nedgången i opinion kan därmed ses som naturlig, då denna effekt kan tolkas vara över. Partiet befäster, trots nedgången, sin plats som Sveriges största parti.

🟢 Krisen fortsätter för MP.  Partiet hade säkerligen hoppats på en uppgång efter att ha lämnat regeringssamarbetet och klargörandet om att partiet inte vill stå i skuggan av Socialdemokraterna. Noterbart är att Novus undersökning visar att allt färre väljare anser att MP har den bästa miljö- och klimatpolitiken.

🟢  C får nu en uppgång vilket kan indikera att partiets tapp efter regeringsturbulensen - där partiet sade ja till Magdalena Andersson (S) som ny statsminister men nej till hennes nya budget - kan ha avstannat.

Det blev svårt för väljarna att hänga med på och många inom S-V-MP-sidan upplevde sannolikt att Centern var opålitliga och otydliga. Samtidigt är Centern helt nödvändiga för Socialdemokraterna för att ha chans att styra landet.

Annie Lööfs parti har en nyckelposition avseende regeringsfrågan 2022 men partiet riskerar att framstå som ett osäkert kort för väljarna som sannolikt vill veta vilken statsministerkandidat man stödjer. Samtidigt är det en gyllene chans för Centern att befästa sin roll som vågmästarparti.

Det är en kritisk fas för partiet framöver.

🔵 L ökar och sannolikt har partiets framskjutna position i kärnkraftsfrågan bidragit till lyftet. Det krävs dock fler mätningar innan man kan tala om en tydlig trend.

🔵 M ökar mest av alla partier vilket är ett efterlängtat besked för Ulf Kristerssons parti som tappar sedan Magdalena Andersson tog över Socialdemokraterna.

🔵 KD backar marginellt men ligger kvar på säkrar mark efter fjolårets alla turer. Partiets fokus på sjukvården, landsbygden och tryggheten har skapar positiv stämning internt i partiet och Ebba Busch är en av de mest energiska partiledarkandidaterna i kampanjskeden vilket är en stor tillgång för KD under valåret.

🔵 SD ligger kvar nära 20 procentstrecket vilket är en mycket stark placering för partiet som som i går även fick grönt ljus av Liberalerna när det gäller att ingå i Sveriges styre efter valdagen.  

◾Mätningen är genomförd  3 januari till 30  januari.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen