Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 10

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


7 oktober 2025

Trump fruktar eskalering – kräver förklaring av Ukraina

2025 10 07

USA överväger att skicka långdistansmissiler av typen Tomahawk till Ukraina.

Robotarna skulle ha räckvidd att nå hela vägen till Moskva.

Donald Trump har “i stort sett fattat ett beslut”, sade han under gårdagen, utan att specificera vilket.

Han kräver dock först en förklaring av Ukraina. Anledningen är att presidenten befarar att kriget kan komma att eskalera.

– Jag vill ta reda på vad de kommer göra med dem, vart de skickar dem, antar jag. Jag måste ställa frågan, säger Donald Trump enligt Kyiv Independent och syftar på Ukraina.

Räckvidd på 2 500 kilometer

Om Ukraina får ta del av Tomahawk skulle det ge ett kraftigt uppsving i landets vapenarsenal, som för närvarande till stor del förlitar sig på drönare för att slå tillbaka mot ryskt territorium.

Enligt Kyiv skulle Tomahawk kunna möjliggöra attacker mot såväl kommandocentraler som försörjningsnav djupt inne i Ryssland.

Räckvidden på robotarna är mellan 1 600 och 2 500 kilometer.

Nyligen bekräftade vicepresident JD Vance att USA kan komma att förse Ukraina med de beryktade vapnen.

Det är något som presidenten kommer att fatta det slutgiltiga beslutet om. Vad presidenten kommer att göra är vad som är i USA:s bästa intresse, sade Vance till Fox News då.

LÄS MER: “Ni ska darra som dumma djur” – Ryssland svarar Nato

Putin rasande

Beskedet om att USA överväger att skicka Tomahawk till Ukraina kommenterades förra veckan av Rysslands diktator Vladimir Putin.

Enligt den ryska ledaren skulle det innebära att han klipper banden med USA helt.

Detta kommer att leda till att våra relationer förstörs, eller åtminstone de positiva trender som har uppstått i dessa relationer, säger Putin enligt rysk statlig tv.

LÄS MER: Ryssland rasar mot USA

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Tidigare utrikesministern: ”Kommer bli Europas Pearl Harbor”

2025 10 07

Europas eget "Pearl Harbor” närmar sig.

Det varnar Litauens tidigare utrikesminister Gabrielius Landsbergis för.

Uttalandet kommer i bakgrund av upprepade ryska provokationer, bland annat stridsflyg som kränkt Estlands luftrum och ryska drönare som tagit sig in i Polen.

– Accepterar vi verkligheten att vi kanske redan är i krig, eller tror vi fortfarande att vi har kontroll? Vi tillåter högre och högre nivåer av eskalering utan några ordentliga svar, säger Gabrielius Landsbergis till The Telegraph.

– Om det fortsätter måste vi förvänta oss en Pearl Harbor-dag för Europa, då eskaleringen blir så omöjlig att ignorera att den kommer att leda till ett västerländskt återuppvaknande.

"Då är det för sent"

Gabriel Landsbergis var Litauens utrikesminister från 2020 fram till november förra året.

Han kritiserar nu Nato för att “inte ha gjort någonting” inför Rysslands maktspel, och därmed tillåtit Vladimir Putin att dra västvärlden närmare ett storkrig.

Polen har redan åberopat Natos artikel 4 som kräver att medlemsländerna ska sammanträda för att diskutera hotbilden.

Enligt Landsbergis kan ytterligare sammandrabbningar istället utlösa Natos artikel 5 – som behandlar en väpnad attack mot en medlemsstat som en attack mot allihop.

– Då är det redan för sent, säger Landsbergis och syftar på att Nato därmed skulle vara i krig med Ryssland.

Han menar att alliansen borde ha satt ned foten redan vid invasionen av Ukraina.

– Jag hävdade då 2022 att Nato borde ha reagerat, men här är vi igen. Det är en tydlig eskalering och ändå gör vi ingenting.

LÄS MER: “Ni ska darra som dumma djur” – Ryssland svarar Nato

Polen: "Vi är i krig"

Förra veckan meddelade Polens premiärminister Donald Tusk att Europa “är i krig”.

Han har tidigare flaggat för att man kommer att skjuta ned “alla föremål som flyger över Polen och kränker vårt luftrum”.

I helgen varnade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius för ett sådant svar. 

– Vi får inte falla i Putins upptrappningsfälla. Om vi sköt ner ett flygplan skulle han hävda att luftrumskränkningen bara var ett pilotfel och att vi hade skjutit ner en oskyldig ung man, säger Pistorius enligt Reuters.

Ryssland har konsekvent förnekat att man ligger bakom kränkningarna de senaste veckorna.

LÄS OCKSÅ: Polisen uppmanar allmänheten: Köp inte rosorna

Foto: President of Russia Office resp J. Azanovo/Litauens utrikesministerium

Text: Redaktionen