Tidigare Trumpallierad varnar världen: “Total galenskap”

2025 07 08

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, dundrar mot sin före detta chef.

I en lång intervju går Bolton till kraftfull attack mot den amerikanska presidenten.

Mest kritisk är han kanske till hur Trump hanterat en av sina största prestigefrågor.

Tullarna gentemot omvärlden.

Enligt Bolton är alltihop en “röra” som skapat “enorm osäkerhet” i näringslivet. Han flaggar också för stora konsekvenser.

– Hela tullinitiativet är ett enormt misstag som kommer att kosta oss ekonomiskt och politiskt eftersom det drabbar våra bästa och närmaste handelspartners. Jag tycker att det som händer är fullständig galenskap, säger Bolton till norska Dagbladet.

Var "kaos" i Vita huset

John Bolton jobbade för Trump mellan 2018 och 2019. 

Därefter har han blivit en av presidentens största kritiker. I en bok har Bolton beskrivit livet i Vita huset som ett flipperspel.

– Det är kaotiskt. Han är inte disciplinerad i sitt tänkande och ändrar sig beroende på vem som pratade med honom senast. Det han säger på morgonen kanske inte gäller på eftermiddagen.

Bolton kommenterar även Trumps löfte om att skapa fred i Ukraina. Om något skulle gå fel i Ukraina, eller om något händer med ett annat Natoland, är det "omöjligt att säga hur Trump kommer att reagera”, menar den tidigare säkerhetsrådgivaren.

– Hans grundläggande brist på förståelse för hur alliansen fungerar är fortfarande ett problem. Det kommer inte att försvinna.

LÄS MER: EU planerar med USA – vill slå till stenhårt mot Ryssland

Löftet ett "stort nederlag"

John Bolton anser att hela situationen kring Ukrainafrågan är frustrerande. 

Sex månader efter att Trump tillträtt fortsätter Ryssland att attackera sitt grannland, trots republikanens löfte om fred på "24 timmar".

– Det skulle aldrig ske, men vi är definitivt inte närmare en diplomatisk lösning. Det här har varit ett så stort nederlag att jag inte tror att han vill ha uppmärksamhet kring det här, säger Bolton.

LÄS MER: Obama går ut med sällsynt varning – “ett kolossalt misstag”

Trump: "Kan inte säga om det sker"

Donald Trump uttalade sig i helgen om utsikterna för att få ett slut på kriget i Ukraina.

Han är numera betydligt mindre säker på sin sak än för ett halvår sedan.

– Jag vet inte. Jag vet inte. Jag kan inte säga om det kommer att hända eller inte, säger presidenten om möjligheten, enligt Politico.

Trump uttryckte även förra veckan att han “inte gjorde några som helst framsteg” i sitt senaste samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Jag är inte glad över det, tillade han enligt Newsweek.

Enligt Donald Trump gav han John Bolton sparken i september 2019. Bolton själv har uppgett att han avgick frivilligt.

Foto: Gage Skidmore, Flickr

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen