Sverige slår rekord – 8,2 miljarder kronor

2025 07 03

Sverige kommer att bidra med 8,2 miljarder kronor till Internationella utvecklingsfonden (IDA) – Världsbankens fond för de fattigaste länderna.

Det har regeringen beslutat.

Ett historiskt besked. Summan är Sveriges hittills största bidrag till IDA.

–  Vi lever just nu i en tid som präglas av ökad ekonomisk och geopolitisk osäkerhet vilket drabbar inte minst världens låginkomstländer. Sverige bidrar därför till en rekordstor påfyllnad av fonden med totalt 8,2 miljarder kronor, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Det är en viktig investering i framtiden, för världens låginkomstländer, och för Sverige. Varje svensk biståndskrona till IDA ger tre till fyra kronor i Världsbankens utlåning för att stödja goda ekonomiska reformer och bättre förutsättningar för företag att investera, handla, växa och anställa i världens fattigaste länder.

Näst största givaren

Genom det nya bidraget fortsätter Sverige att vara en av de mest generösa givarna till IDA.

I dag är Sverige den näst största bidragsgivaren i förhållande till ekonomins storlek. 

LÄS MER: Sverige stoppar bistånd till diktatur

FAKTA: Sverige och IDA

- IDA är Världsbankens fond som ger bidrag och förmånliga lån till världens 78 fattigaste länder.

- Lånen och bidragen investeras av Världsbanken i länderna, bland annat baserat på ländernas vilja att vidta ekonomiska reformer inom bland annat förvaltning, beskattning, jämställdhet, makrofinansiell styrning, handelspolitik och privatsektorsutveckling, som krävs för att minska fattigdom.

- Sverige bidrag på 8,2 miljarder kronor ska erläggas i form av skuldbevis som deponeras i Riksbanken och utbetalas stegvis till IDA under åren 2026–2034. Utgifterna för stödet finansieras inom ramen för biståndsbudgeten.

Källa: Regeringskansliet

LÄS MER: Bill Gates går ut med skarp uppmaning till Sverige

Foto: Niklas Forsström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alarmerande uppgifter från Sydkorea – 450 000 soldater

2025 08 10

En rapport visar på alarmerande siffror från den sydkoreanska militären.

Landets totala militärstyrka krymper kraftigt.

Världens lägsta födelsetal gör att landet saknar 50 000 soldater för att upprätthålla försvarsberedskapen.

– Den kraftiga minskningen av antalet män som är tillgängliga för militärtjänst orsakar också ett underskott i antalet officerare och kan leda till operativa svårigheter, framhåller försvarsdepartementet, rapporterar Reuters.

Minskat under lång tid

Sydkoreas militär har krympt med 20 procent under de senaste sex åren.

Det främsta skälet är en kraftig minskning av befolkningen.

Det råder således brist på män i värnpliktsåldern för obligatorisk tjänstgöring i landet med världens lägsta födelsetal.

– Befolkningen av 20-åriga män i Sydkorea minskade mellan 2019 och 2025 med 30 procent till 230 000. Det är i den åldern de flesta män som klarar en fysisk undersökning tar värvning för militärtjänst, uppger nyhetsbyrån.

Betydligt mindre än Nordkorea

Storleken på Sydkoreas militär har minskat stadigt sedan början av 2000-talet.

Då hade landet cirka 690 000 soldater.

Det nedåtgående tempot accelererade under slutet av 2010-talet och det finns nu omkring 450 000 soldater.

Nordkorea tros ha en aktiv militär på cirka 1,2 miljoner soldater, enligt den senaste uppskattningen från Sydkoreas försvarsdepartement.

Lägst fertilitetstal i världen

Sydkorea är ett av världens snabbast åldrande samhällen och har det lägsta fertilitetstalet i världen med 0,75 födda barn per kvinna.

Landets befolkning, som nådde en topp på 51,8 miljoner under 2020, förväntas krympa till 36,2 miljoner år 2072, enligt en prognos från Sydkoreas regering.

Sydkoreas försvarsbudget uppgår till 33 miljarder pund.

Det är större än den uppskattade storleken på Nordkoreas ekonomi.

– Ändå saknar landets militär 50 000 soldater för att det ska anses tillräckligt för att upprätthålla försvarsberedskapen, framhåller landets försvarsdepartement, rapporterar Reuters.

Arkivfoto: J. Rivera-Camacho

Text: Redaktionen

Populärt livsmedel rusar i pris – ökar 30 procent

2025 08 10

Grossistpriserna på ett vanligt livsmedel rusar efter dåliga skördar.

Det är priserna på hasselnötter som skjuter i höjden.

Anledningen är att den turkiska skörden drabbades av frost i april.

– I april skadade en köldknäpp Turkiets skörd och pressade upp priserna redan innan skörden började, uppger tidningen New Strait Times.

Världens största producent

Turkiet är världens största producent av hasselnötter.

I april drabbades många av odlingarna av frostskador.

– Den turkiske jordbruksministern Ibrahim Yumakli  kallade det för en av de värsta frostväderförhållandena i Turkiets historia. Experter har pekat på klimatförändringarna som den bakomliggande orsaken, uppger tidningen.

Omkring 60 procent av världens hasselnötter växer på de gröna bergssluttningarna längs Turkiets Svartahavskust.

Där kallas nöten för "grönt guld" på grund av sin ekonomiska betydelse för regionen.

Prisrusning med över 30 procent

Nu drivs alltså grossistpriserna på hasselnötter upp.

Enligt den nederländska dataplattformen Vesper BV kostar ett ton turkiska hasselnötter nu omkring 9 400 euro.

Det motsvarar en ökning med runt 34 procent sedan början av året.

Tidigare skördar dämpar

Handelshuset Schlüter & Maack i Hamburg uppskattar att grossistpriserna på turkiska hasselnötter har stigit med cirka 40 procent sedan köldknäppen.

Överskott från tidigare skördar och goda skördar i andra producentländer har delvis kompenserat för förlusterna.

Annars hade priset kunnat fortsätta ännu högre.

Den senaste stora frostrelaterade missväxten i Turkiet inträffade 2014.

Hasselnötter i Sverige

Hasselnötter växer även i Sverige, både i vilt och odlat tillstånd.

Men det finns ingen omfattande produktion.

Hasseln är en värmekrävande växt och växer i större bestånd upp till Bergslagen, men enstaka kolonier finns ända upp till Örnsköldsvik.

Nötter omfattas inte av allemansrätten och det är därför inte tillåtet att plocka vilda hasselnötter utan tillstånd från markägaren, uppger Hushållningssällskapet.

Foto: T. Clark

Text: Redaktionen