Bakslag för kritiserade plastkorkarna

2025 07 01

Det har gått ett år sedan en ny lag om plastkorkar trädde i kraft i Sverige.

Den nya lagen fastslår att samtliga plastkorkar måste sitta kvar på flaskor och kartonger under hela användningen.

Fenomenet väckte snabbt upprörda känslor hos befolkningen. Kritiker har klagat på att de nya korkarna är svåra att öppna, hälla och dricka ur. Många har krävt en återgång till tidigare versioner.

Dessutom väcktes tvivel mot att den nya utformningen skulle leda till minskad nedskräpning i naturen, vilket är syftet med den nya lagen.

Nu får kritikerna vatten på sin kvarn.

Under 2024 hittades i genomsnitt 144 plastkorkar per 100 meter strand, rapporterar stiftelsen Håll Sverige Rent. En kraftig ökning jämfört med föregående år, då 38 korkar per 100 meter strand noterades.

Antalet plastkorkar på svenska stränder har följaktligen ökat kraftigt, trots den nya lagstiftningen.

”För tidigt att säga något”

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, anser att det är för tidigt att döma ut den nya lagen, trots den hastiga uppgången.

–  Det är helt enkelt för tidigt att säga något om lagens effekt. Det som däremot är tydligt är att plastkorkar är ett vanligt skräp, och det är bra att åtgärder i form av EU-reglering införts, säger hon.

– Nu måste också informationen om varför korkarna sitter fast nå ut så att konsumenter blir välvilligt inställda och låter korken sitta kvar. Producenterna har gjort sin del, men det hjälper inte om våra beteenden är motverkande.

Ragnartz påpekar också att utvecklingen av de fastsittande korkarna befinner sig i ett tidigt stadie.

– Det vi ser nu är första generationens korkar som sitter fast. Producenterna behöver fortsätta utveckla designen och så småningom vänjer sig nog konsumenterna vid de nya funktionerna.

Här är produkterna som omfattas av den nya lagen

Flaskor eller dryckesbehållare som måste ha de nya korkarna omfattas av följande kriterier:  

  • är gjord helt eller delvis i plast,
  • inte är en mugg,
  • har en kapacitet av högst tre liter, och 
  • är en behållare som är avsedd för vätska som är en dryck. 

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


JUST NU: Drönare över Danmarks största militära arbetsplats

2025 09 27

Drönare flyger på nytt i danskt luftrum.

Under den senaste tiden har många drönare observerats i Danmark.

Den danska regeringen har ännu inte gått ut med någon konkret misstanke om att Ryssland står bakom – men uppger att “professionella aktörer” flyger drönarna.

Nu kommer uppgifter om att drönare på nytt flyger i danskt luftrum – den här gången kring Danmarks största militära arbetsplats.

Drönare i Danmark

Drönarna ska ha setts vid Karup flygbas.

Karup flygbas är Danmarks största militära arbetsplats, där cirka 3 500 personer utför sina dagliga arbetsuppgifter, uppger TV2.

Flygbasen rymmer bland annat alla danska försvarsmaktens helikoptrar, luftrumövervakningen och flygvapnets akademi.

Dessutom finns delar av försvarsledningen där.

I området finns också en civil flygplats, Midtjyllands Airport, som använder flygbasens landningsbanor.

Uppmanar medborgare

Simon Skelkjær, jourhavande polis vid Central- och Västjyllandspolisen, bekräftar saken.

Skelkjær uppmanar medborgare i närheten av Karup flygbas att höra av sig om de har observerat något.

Polisen är särskilt intresserad av att höra från personer som observerade något på fredagskvällen efter mörkrets inbrott, säger han.

Det finns inga uppgifter om att drönarna ska ha skjutits ner.

Läs mer: Sergej Lavrov ursinnig: “Ni har förklarat krig”

Även i Sverige

Även i Sverige har drönare observerats de senaste dagarna.

Misstänkta drönarflygningar vid Möcklösundsbron i Karlskronas östra skärgård gjordes under gårdagen.

– Det har varit mycket i hela regionen. Folk är på spänn, säger Evelina Olsson på polisens ledningscentral till SVT.

“Kunde inte hitta”

Polisens inre befäl Magnus Hansson kommenterar saken.

– Igår kväll har en drönare setts synlig i Kungsmarken. Den var också synlig av patrull, men man kunde inte hitta någon som körde den, säger han.

Läs mer: UPPGIFTER: Ungerska drönare över Ukraina

Foto:

Text: Redaktionen


“Sista slaget” – Europa och Ryssland riktar blickarna åt samma håll

2025 09 27

I morgon söndag går det moldaviska folket till valurnorna.

Trycket är högt.

Anklagelser om otillåten valpåverkan kastas fram och tillbaka.

I morgon söndag går det moldaviska folket till val – och det beskrivs som det kanske viktigaste valet i landets historia.

“Sista slaget”

Premiärminister Dorin Recean ser valet som en ”slutlig strid” för sitt land.

– Det finns ett konstant tryck från Ryssland. De spenderar motsvarande mer än 1 procent av vår BNP på att störta vår regering – på propaganda och falska budskap, säger han enligt BBC.

Dodon utmanar

Igor Dodon är en av de viktigaste oppositionskandidaterna i söndagens val, för Socialistpartiet, och han avfärdar pratet om rysk inblandning.

I juli reste han till Moskva för möten och säger att om han vinner valet kommer han att motsätta sig alla sanktioner mot Ryssland, ”även om Bryssel dikterar det”. 

Dodon kallar sin inställning pro-moldavisk, inte pro-rysk.

När han pressas säger han att kriget i Ukraina var ”båda sidors” fel.

Läs mer: Ryska varningen – “Krig om ni skjuter ner våra plan”

“Definierar vår framtid”

Det rör sig om ett vägval för moldaverna, att fortsätta på resan till EU och komma närmare väst, eller upprätta starkare kontakt med Ryssland och komma närmare Kreml.

– Valresultatet kommer att avgöra landets framtid, inte bara för de kommande fyra åren, utan för många, många år framöver, säger Igor Grosu, ledare för PAS, som sannolikt kommer att utnämnas till premiärminister om hans parti får majoritet i valet.

Sandu vann sist

År 2020 besegrade den sittande västvänliga presidenten Maia Sandu den mer västkritiska Igor Dodon.

Under Maia Sandu har Moldavien tagit steg för att distansera sig från Ryssland.

Men omkring 1 500 ryska soldater befinner sig fortfarande i regionen Transnistrien.

Det återstår att se vad resultatet blir i valet som inleds i morgon söndag.

Läs mer: Sergej Lavrov ursinnig: “Ni har förklarat krig”

Foto: V. Russu

Text: Redaktionen