BEKRÄFTAT: Tung smäll för svenska konsumenter

2025 06 25

Butiker har höjt priserna på mat mer än vad kostnadsökningarna kan motivera.

Det visar en ny rapport från Konkurrensverket.

Priserna på baslivsmedel som bröd, ost, smör och ägg steg mer än vad inflation och leverantörsparter kunde motivera under perioden 2021–2023. 

– Vad vi konstaterar är att priserna i butik inte är kostnadsmotiverade, säger Arvid Fredenerg, chefsekonom på Konkurrensverket till DN.

Ökade marginaler under pandemin

I rapportern fastslår Konkurrensverket att butikernas rörelsemarginaler ökade kraftigt under pandemin, trots att butikernas kostnaderna endast steg måttligt. När marginalerna senare återgick till tidigare nivåer, förblev priserna hos konsumenterna märkbart högre.

– Dagligvaruaktörerna har, i varierande grad och på grund av marknadsmakt, kunnat öka vinstmarginalerna genom oligopolistiska prisstrategier, skriver myndigheten.

Ica granskas extra hårt

Rapporten lyfter särskilt fram Ica, som innehar omkring hälften av svensk livsmedelsmarknad. Myndigheten utreder om avtal mellan Ica-handlare och det centrala Ica-bolaget kan bryta mot konkurrenslagen.

Konkurrensverket undersöker bland annat om samarbeten kring prisstrategier, inköp och hur butiker utformas inom Ica-kedjan kan vara otillåtna.

Tidigare granskning

Utredningen följer upp en tidigare granskning kopplad till de höjda matpriserna. Ica har en marknadsandel på omkring 50 procent, vilket gör granskningen särskilt relevant.

Ica välkomnar granskningen. 

– Vi känner oss trygga med att de avtalsvillkor som reglerar relationen mellan Ica och Ica-handlarna fullt ut lever upp till konkurrenslagens krav, säger Icas presskontakt, Jenny Gerdes, till Dagligvarunytt.

Det här är Konkurrensverkets roll

- Konkurrensverket är den myndighet som övervakar att konkurrensregler, upphandlingslagar och handelsmetoder följs både inom privat och offentlig sektor.

- Konkurrensverket är ansvarig för att se till att konkurrensen på marknaden fungerar effektivt, vilket i förlängningen ska gynna både konsumenter och företag. Myndigheten utövar tillsyn över både konkurrensregler och upphandlingslagar.

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen

I MORGON TORSDAG: Vädret slår om i hela landet

2025 06 25

Efter några gråa dagar med regn kommer sommarvärmen tillbaka.

Det fastslår SMHI i sin senaste prognos.

– Torsdagen karakteriseras av en högtrycksrygg som ger mestadels soligt väder med bara lättare molnighet, framhåller SMHI:s meteorolog Erik Höjgård-Olsen i ett uttalande.

På sina håll kan termometern visa hela 25 plusgrader. 

– Med solens hjälp kommer också sommartemperaturerna tillbaka med 20-25 grader i Götaland och Svealand och 15-20 grader i Norrland, berättar Höjgård-Olsen.

Bara på besök

Det gäller att passa på att njuta av sommarvärmen.

Sent på torsdagen drar ett nytt regnområde in över Sverige.

– Framåt kvällningen rör sig nästa regnområde in över landet från sydväst då ett nytt lågtryck med fronter passerar, framhåller SMHI:s meteorolog.

Nästan hela landet kan räkna med sjunkande temperaturer och regnskurar under fredagen.

– I nordligaste Norrland väntas däremot mest uppehållsväder om än ganska gott om moln, berättar Erik Höjgård-Olsen.

Rusning utomlands

Det ostadiga och kyliga vädret får många svenskar att packa resväskan.

Under midsommarhelgen ökade bokningarna av sista minuten-resor med nästan 18 procent jämfört med samma period i fjol, enligt resebyrån Ticket.

– Just nu ser vi många resor till bra priser, i vissa fall går det att hitta en veckas charterresa för omkring 3 000 kronor. Men ju längre man väntar, desto färre alternativ finns kvar och priserna riskerar att stiga snabbt. För den som vill säkra en semester i sommar är det därför ett riktigt bra läge att slå till och boka nu, säger Tiyoneh Jah, PR- och kommunikationsansvarig på Ticket.

Mest bokade resmålen under midsommarhelgen:

  1. Malaga (3)*
  2. Alicante (5)
  3. London (4)
  4. Barcelona (NY)
  5. Nice (9)
  6. Mallorca (7)
  7. Split (NY)
  8. Gdansk (NY)
  9. Prag (8)
  10. Rom (NY)

Källa: Ticket

*Siffra inom parentes står för placering på topplistan under samma period föregående år.

Foto: 

Text: Redaktionen

Putin kan orsaka katastrof – hela världsekonomin hotas

2025 06 25

Ett storkrig mellan Ryssland och Nato i Baltikum kan bli en ekonomisk katastrof. 

Ett storkrig mellan Ryssland och Nato kan kosta hela 15 000 miljarder kronor under det första året – en enorm summa för den globala ekonomin.

Scenariot förutsätter att Putin skulle inleda en offensiv mot Baltikum. Detta enligt uppskattningar från Bloomberg.

– Om konflikten sprider sig kan notan bli ännu värre, varnar analysen.

Förödelsen slår mot BNP och energipriser

Bloombergs analys ser kostnaderna som en kombination av direkt förstörelse i konfliktzoner, skyhöga energipriser och chockeffekter på finansmarknaden.

Som exempel beräknas Baltikums BNP kunna sjunka till den nivå som ryskockuperade regioner i Ukraina upplevt – en nedgång på omkring 43 procent.

Putin kan orsaka katastrofen

Flera västerländska underrättelsetjänster har varnat för att Ryssland kan attackera Nato om landet inte slås tillbaka i Ukraina.

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har varnat för att Ryssland sannolikt kommer att vara mer benäget att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, framhöll FE i en rapport som publicerades i februari.

Natos generalsekreterare Mark Rutte delar oron.

– Ryssland skulle kunna vara redo att använda militär makt mot Nato inom fem år, har han sagt till tankesmedjan Chatham House

Försvarsalliansens tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg har också flaggat för att Ryssland kan starta ett storkrig i Europa.

– Jag är rädd för att kriget i Ukraina kan spinna utom kontroll och sprida sig till ett storkrig mellan Ryssland och Nato, sade han till NRK i december 2022.

LÄS MER: USA säger nej – Putin kan andas ut 

Rysk imperialism i fokus

Trots att Ryssland i nuläget inte bedöms ha kapacitet att öppna en ny front mot Nato, fortsätter den ryska ledningen att uttala territoriella ambitioner bortom ockuperade områden Ukraina.

– Jag betraktar ryssar och ukrainare som ett folk – och i den meningen är hela Ukraina vårt, sa Rysslands president Vladimir Putin vid det internationella ekonomiska forumet i Sankt Petersburg nyligen.

Han hänvisade  sedan till ett ryskt talesätt.

– Överallt, där en rysk soldat sätter sin fot – det är vårt. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen