Putin kan orsaka katastrof – hela världsekonomin hotas

2025 06 25

Ett storkrig mellan Ryssland och Nato i Baltikum kan bli en ekonomisk katastrof.

Ett storkrig mellan Ryssland och Nato kan kosta hela 15 000 miljarder kronor under det första året – en enorm summa för den globala ekonomin.

Scenariot förutsätter att Putin skulle inleda en offensiv mot Baltikum. Detta enligt uppskattningar från Bloomberg.

– Om konflikten sprider sig kan notan bli ännu värre, varnar analysen.

Förödelsen slår mot BNP och energipriser

Bloombergs analys ser kostnaderna som en kombination av direkt förstörelse i konfliktzoner, skyhöga energipriser och chockeffekter på finansmarknaden.

Som exempel beräknas Baltikums BNP kunna sjunka till den nivå som ryskockuperade regioner i Ukraina upplevt – en nedgång på omkring 43 procent.

Putin kan orsaka katastrofen

Flera västerländska underrättelsetjänster har varnat för att Ryssland kan attackera Nato om landet inte slås tillbaka i Ukraina.

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har varnat för att Ryssland sannolikt kommer att vara mer benäget att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, framhöll FE i en rapport som publicerades i februari.

Natos generalsekreterare Mark Rutte delar oron.

– Ryssland skulle kunna vara redo att använda militär makt mot Nato inom fem år, har han sagt till tankesmedjan Chatham House

Försvarsalliansens tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg har också flaggat för att Ryssland kan starta ett storkrig i Europa.

– Jag är rädd för att kriget i Ukraina kan spinna utom kontroll och sprida sig till ett storkrig mellan Ryssland och Nato, sade han till NRK i december 2022.

LÄS MER: USA säger nej – Putin kan andas ut

Rysk imperialism i fokus

Trots att Ryssland i nuläget inte bedöms ha kapacitet att öppna en ny front mot Nato, fortsätter den ryska ledningen att uttala territoriella ambitioner bortom ockuperade områden Ukraina.

– Jag betraktar ryssar och ukrainare som ett folk – och i den meningen är hela Ukraina vårt, sa Rysslands president Vladimir Putin vid det internationella ekonomiska forumet i Sankt Petersburg nyligen.

Han hänvisade sedan till ett ryskt talesätt.

– Överallt, där en rysk soldat sätter sin fot – det är vårt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen