Nato går ut med skarpt direktiv till Sverige

2025 06 25

Militäralliansens årliga toppmöte är i gång.

I dagarna väntas medlemmarna formellt klubba igenom det nya budgetmålet om att fem procent av ländernas respektive BNP ska läggas på försvaret. Idag är målet två procent.

Fem procent motsvarar lika mycket som det varje år läggs på att hålla igång grundskolan i Sverige enligt SVT.

Men det är helt nödvändigt och inte bara någonting som USA:s president Donald Trump krävt, betonar Mark Rutte.

– Till stor del tack vare president Donald Trump enas vi nu om att anslå fem procent i försvarsutgifter, men inte för hans skull, säger Natochefen i en intervju med samma tv-kanal.

Han går samtidigt ut med en direkt uppmaning som svar på frågan om målet verkligen behövs.

– Om ni inte gör det blir mitt råd att lära ut ryska i svenska grundskolor för då måste ni lära er ryska snabbt. Vi gör det här för vår egen säkerhet.

Samtliga står bakom

Alla partier i riksdagen står bakom femprocentsmålet.

Förra veckan presenterades således en historisk satsning på försvaret värd 300 miljarder kronor.

Då talade regeringen i liknande termer som Rutte.

– För att tala klarspråk, det handlar om att våra barn och barnbarn inte ska behöva lära sig prata ryska, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff vid tillfället.

"Kan anfalla inom fem år"

Nato och Mark Rutte har nyligen varnat för att Ryssland kan anfalla militäralliansen inom fem år.

– Låt oss inte lura oss själva. Vi befinner oss på östra flanken nu. Den nya generationen ryska missiler färdas många gånger snabbare än ljudet. Avståndet mellan europeiska huvudstäder är bara en fråga om minuter. Det finns inte längre öst eller väst, det finns bara Nato, sade Rutte i ett tal vid tankesmedjan Chatham House tidigare i juni.

– När det gäller ammunition producerar Ryssland på tre månader vad hela Nato producerar på ett år. Och dess försvarsindustriella bas förväntas rulla ut 1 500 stridsvagnar, 3 000 bepansrade fordon och 2 000 Iskandermissiler bara i år.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ny studie sågar smartklockor – bara ett pålitligt resultat

2025 08 08

I alla fall när det kommer till smartklockor. Att lita på sin smartwatch för att hålla koll på stressnivåerna kan vara missvisande.

En ny studie visar att klockorna i själva verket inte kan skilja på negativ stress och positiv upphetsning – vilket gör att de ofta tolkar fel.

Studien följde 800 unga vuxna under tre månader, där deltagarna bar smartklockan Garmin Vivosmart 4 och rapporterade fyra gånger om dagen hur stressade, trötta eller utvilade de kände sig.

– Min klocka sa att jag var stressad när jag pratade med en kompis på ett bröllop. Det finns i princip ingen koppling alls mellan klockans stressdata och hur stressade deltagarna själva sa att de kände sig, säger Eiko Fried, docent i klinisk psykologi vid Leiden universitetet och en av forskarna bakom studien, till The Guardian.

Pulsen avslöjar inte

Forskarnas slutsats är enhetlig.

Eftersom smartklockor främst mäter puls och aktivitetsnivå, blir det svårt att särskilja på vad som faktiskt orsakar den höjda pulsen – fysisk träning, glädje eller oro.

– Det är inte konstigt att resultatet blev som det blev. Hjärtfrekvensen påverkas av många känslor – inte bara stress utan även sexuell upphetsning eller eufori, säger Fried, till tidningen.

Sömn – enda stabila faktorn

När det gäller sömnmätning visar smartklockorna mer pålitliga resultat.

I två tredjedelar av fallen kunde klockan förutsäga längre sömn när deltagarna själva upplevde att de sovit bättre. Skillnaden var i vissa fall så mycket som två timmar.

Men även här finns brister, påpekar Fried.

– Klockan mäter sömntid, men säger inget om hur utvilad man verkligen känner sig. Det här är konsumentprodukter, inte medicinska verktyg. Man ska inte leva sitt liv utifrån vad klockan visar, säger han.

Förebyggande arbete

Målet med forskningen är att på sikt kunna använda bärbar teknik som ett tidigt varningssystem för depression – men enligt forskarna krävs mer för att tolka data korrekt.

Fler omfattande studier och tekniska utvecklingar behövs för att kunna få en mer pålitlig bild.

– Det är viktigt att förstå både möjligheterna och begränsningarna med teknik som detta, säger Margarita Panayiotou, forskare vid University of Manchester, till The Guardian.

Foto: A Amin Mir

Text: Redaktionen

Livsmedelsverket varnar för svenska kräftor

2025 08 08

Inför kräftsäsongen höjer experter ett varnande finger. Det eftersom vissa svenska kräftor innehåller farliga ämnen långt över gränsvärdet.

Kräftor från svenska vatten – särskilt från Vättern, kan innehålla högre halter av PFAS-ämnen än importerade kräftor från till exempel Kina eller Spanien, visar både Livsmedelsverkets data och tidigare tester från nyhetsbyrån Testfakta.

Svenska vatten varierar

I Vättern låg halterna mellan 20–40 procent över gränsvärdet för PFAS förra året.  

I andra svenska vatten som Mälaren och Hjälmaren är halterna betydligt lägre och anses inte utgöra samma risk. Fiskare i området är därför heller inte lika oroade.

– Jag är personligen inte särskilt orolig över PFAS. Hjälmaren är en sjö som har klarat sig ganska bra trots allt, säger Martin Åkerström, kräftfiskare vid Hjälmaren, till SR.

Riktlinjer för intag

Livsmedelsverket har tagit fram riktlinjer för hur ofta man bör äta kräftor från PFAS-drabbade områden.

Vuxna som äter kräftor från Vättern rekommenderas att begränsa intaget till högst 12 gånger per år.

Men för barn, ungdomar och kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att bli gravida, är rekommendationen betydligt striktare till endast 2–3 gånger per år.

– Om man äter kräftor ett par gånger per år är det inte skadligt trots att halterna kan överskrida gränsvärdet, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog och nutritionist vid Livsmedelsverket, till SR.

Över 5 000 kemikalier

PFAS är ett samlingsnamn för över 5 000 kemikalier.

De flesta har inte testats ordentligt, men flera är kopplade till allvarliga hälsorisker som sköldkörtelrubbningar, leverskador och försämrat immunförsvar.

Vissa ämnen misstänks också vara cancerframkallande.

Eftersom PFAS inte bryts ned i naturen – utan lagras i kroppen hos både djur och människor – kallas de ofta för "evighetskemikalier."

Sedan 2023 pågår ett arbete i länsstyrelserna med att kartlägga förekomsten av PFAS i mark, ytvatten och grundvatten. Syftet är att få en tydligare bild av omfattningen i hela landet.

Foto: Irenna

Text: Redaktionen