Sverige krävs på ursäkt

2025 06 23

Den svenska staten måste gå ut med en formell ursäkt.

Det kravet ställs nu från sex av åtta partier i riksdagen.

Frågan gäller de övertramp som nyligen påvisats i en utredning om internationella adoptioner till Sverige.

– I dag har vi fått än mer klarhet i att barn och föräldrar under årtionden drabbats och farit illa inom ramen för den internationella adoptionsverksamheten. Det är uppgifter som jag förstår väcker känslor hos många, sade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) i en kommentar tidigare i juni.

M och S har inte tagit ställning

Av riksdagens åtta partier är det nu alltså sex stycken som ställer sig bakom kravet på att staten ska be om ursäkt för de oegentligheter som utredningen presenterade, rapporterar SR på måndagen.

Moderaterna och Socialdemokraterna är partierna som inte tagit ställning än.

Båda vill även invänta remissvar innan beslut fattas om att stödja utredningens förslag om att förbjuda internationella adoptioner eller inte.

Hittills är det bara Sverigedemokraterna som uttryckligen sagt klart ja till förslaget.

– Vårt perspektiv är egentligen dels barnrättsperspektivet, men också de föräldrar som blivit berövade sina biologiska barn, säger Jessica Stegrud, SD-ledamot i socialutskottet, till radion.

Olagligt och oetiskt

I utredningen framkom att det i flera årtionden förekommit oegentligheter i internationella adoptioner till Sverige.

Det gäller såväl olagliga adoptioner som oetiska ageranden,

– Kommissionen konstaterar också att svenska aktörer i vissa fall känt till att oegentligheter förekommit redan då de inträffade, medan det i andra fall uppdagats långt senare, framhäver regeringskansliet i ett uttalande.

"Tas på största allvar"

Betänkandet har nu remitterats och åsikter i frågan ska samlas in från statliga myndigheter och intresseorganisationer. Först därefter kommer Moderaterna och Socialdemokraterna alltså att ta ställning.

– Regeringen tar det som kommissionen presenterat på största allvar, och vi kommer nu noggrant analysera deras slutsatser och förslag för att kunna göra välavvägda val framåt, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen