UPPGIFTER: Ukraina fortsätter stå emot – inne i Ryssland

2025 06 22

Ukraina kämpar fortfarande inne i Ryssland.

Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj säger att Ukraina kommer att fortsätta genomföra stora attacker mot Ryssland.

Samtidigt hävdar Syrskyj att Ukraina fortfarande kontrollerar ett litet område i Kursk, trots att Ryssland hävdar att de har återtagit kontrollen över regionen.

”Öka skalan och djupet”

Ukrainska attacker mot Ryssland har visat sig effektiva, och Ukrainas överbefälhavare säger att man kommer att fortsätta med dessa attacker och intensifiera dem, rapporterar AFP.

– Självklart kommer vi att fortsätta. Vi kommer att öka skalan och djupet, säger Oleksandr Syrskyj, enligt nyhetsbyrån.

Just nu sker inga framsteg när det gäller de diplomatiska ansträngningarna för att få till en vapenvila.

Det har gått nästan tre veckor sedan länderna möttes i förhandlingar, och inga nya samtal är just nu inplanerade, enligt nyhetsbyrån.

– Vi kommer inte bara att sitta i försvar. För detta ger ingenting och leder så småningom till att vi ändå retirerar, förlorar folk och territorier, säger Syrskyj.

Fortsätter kämpa i Kursk

Den ukrainska överbefälhavaren säger också att Ukraina fortsätter att strida i den ryska Kurskregionen.

Ryssland har hävdat att man har återtagit kontrollen över Kursk, efter att Ukraina intog regionen i en överraskande attack i augusti förra året.

Men enligt Syrskyj kontrollerar Ukraina fortfarande 90 kvadratkilometer i Kurskregionen.

– Det här är våra förebyggande åtgärder som svar på fiendens möjliga offensiv, säger han.

Oleksandr Syrskyj säger att det är 10 000 ryska soldater som försöker driva bort de ukrainska styrkorna från det återstående lilla området som Ukraina fortfarande kontrollerar i Kursk, rapporterar BBC. Men de ukrainska styrkorna står emot.

Han menar att Ukraina måste fortsätta slå till mot ryska mål inne i Ryssland.

– Vi strider inte mot befolkningen, vi strider mot och förstör rent militära mål, understryker Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj.

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen

JUST NU: Plötslig prissmäll väntar hushållen

2025 08 20

En varm och torr sommar kommer att få elpriserna att ”skjuta i höjden” under hösten.

Det fastslår elhandelsbolaget Bixia i en färsk prognos.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Därför skjuter priserna i höjden

Ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge pekas ut som orsaken till den förväntade prischocken.  

Vattennivån har sjunkit stadigt efter flera veckors högtryck och utebliven nederbörd.

I det norska elområdet NO2 har fyllnadsgraden sjunkit till 55 procent – hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Lägsta vindkraftsproduktionen på hela året

Bixias analys visar också att prisskillnaderna mellan Sveriges elområden har varit stora under sommaren.

I de norra elområdena, SE1 och SE2, låg snittpriset på 11 öre per kilowattimme. I de sydligare elområdena var snittpriset betydligt högre – 29 öre per kWh i SE3 och 40 öre per kWh i SE4.

–  Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Varnar för systemkollaps – ”vi har skrikit oss hesa”

”Har haft det tufft”

Den låga vindkraftsproduktionen förklaras av att vecka 28–30 gav mycket svaga vindar. Väderfenomenet hjälpte i sin tur de hårt pressade vattenkraftsproducenterna.

– Den svaga vinden gav ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Helt nya elpriser införs i Sverige – det här gäller

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Svenska stridsflygplan i skarp insats

2025 08 20

Svenska stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen har deltagit i en skarp Natoinsats.

Det uppger försvarsalliansen i ett uttalande.

Under natten mot tisdag lyfte Gripenplanen från en flygbas i Polen efter att ryska stridsflyg attackerat Ukraina.

Enligt Nato syftade insatsen till att ”säkerställa försvaret av Natos territorier”.

Även flygplan från Polen och Tyskland deltog i den skarpa insatsen, som enligt Nato syftade till att skydda alliansens luftrum och en logistisk knutpunkt i Polen.

–  Styrkor från dessa nationer hjälpte till att skydda den logistiska knutpunkten i Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina, säger överste Martin L. O'Donnell, talesperson för Supreme Headquarters Allied Powers Europe, i ett uttalande.

Kommenterar inte

Den svenska Försvarsmakten vill inte gå ut med detaljer om insatsen.

I en kommentar till TV4 uppger Försvarsmakten att man inte kommer att uttala sig om händelsen, eftersom den genomfördes under Natos befäl.

Stark närvaro i Polen

Det svenska flygvapnet spelar en avgörande roll i försvaret av polskt luftrum.

Flera Gripenplan är stationerade i landet. De ingår i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing.

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar.

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen