Dyrt misstag i hemmet – kan kosta dig 5 000 kronor

2025 06 20

Ett vanligt misstag i hemmet kan leda till en avgift på upp till 5 000 kronor.

Under Midsommarafton och den kommande helgen är det säkert många svenskar som planerar att ha fest hemma i lägenheten.

Men det gäller att ta det lugnt – annars kan du tvingas betala en faktura på flera tusen kronor.

Kan kosta tusenlappar

Två av tre kommunala bostadsbolag svarar att de skickar en räkning till hyresgästen om en högljudd fest eller annat oljud har lett till att störningsjouren tillkallas, rapporterar Hem & Hyra.

Om ett vaktbolag skickas ut för att be dig att dämpa dig, för att grannar har klagat på oljudet, riskerar du alltså som hyresgäst att få betala fakturan.

Och det kan bli riktigt dyrt, visar en kartläggning, enligt tidningen.

Kostnaden skiljer sig åt hos olika hyresvärdar. Dyrast är det hos Älmhultsbostäder – där får man betala hela 5 126 kronor om störningsjouren skickas ut, enligt tidningen.

– Vi debiterar exakt den kostnad vi får från vårt bevakningsföretag, säger Peter Niklasson, vd för Älmhultsbostäder, till tidningen.

Får kritik

Kostanden som den störande hyresgästen får betala varierar dock kraftigt. Genomsnittet ligger på 1 700 kronor.

Hyresgästföreningen tycker dock att den högsta summan, över 5 000 kronor, är alldeles för hög.

– Visst kan det vara skillnader mellan olika fastighetsägares avgifter, men det ska ändå vara en skälig kostnad. 5 000 kronor låter alldeles för högt, säger föreningens förbundsjurist Roger Höög till tidningen.

Störiga grannar är emellertid någonting som många svenskar retar sig mycket på, vilket framkom i en undersökning tidigare i år.

Och just oväsen är det som stör grannsämjan mest.

Oväsen stör grannsämjan mest

Enligt en Sifo-undersökning från Pergo finns det några saker som svenskar retar sig extra mycket på hos sina grannar, rapporterade Fastighetstidningen tidigare i år.

42 procent i undersökningen uppgav att de störs av högljudda aktiviteter, exempelvis fester eller hög musik.

16 procent svarade att de stör sig på grannar som röker, medan 15 procent blir extra irriterade när grannar har en otrevlig attityd, enligt tidningen.

9 procent stör sig på husdjur, medan en lika stor andel retar sig på grannar som har åsikter om saker som inte angår dem.

Foto: Helena Lopes resp Riksbanken

Text: Redaktionen


3 juli 2026

Stort bakslag för Rusta – därför nobbar kunder kedjan

2026 07 03

När Rusta för en dryg månad sedan summerade fjolårets sista kvartal var det med “stabila” siffror.

Det underströk vd Cathrine Wigzell där och då. Kedjan gjorde en vinst på över 500 miljoner kronor.

– Lågpris växer stadigt och Rusta har tagit en ledande position genom att kombinera lågt pris med kvalitet och en bra shoppingupplevelse, framhöll Cathrine Wigzell i juni.

Men bakom glädjebeskedet finns också mörkare siffror.

I ett avseende tycks kunderna svika Rusta och andra lågpriskedjor, nämligen när det gäller försäljning av dagligvaror. Konkurrensen har blivit större, bland annat från City Gross och Ica Maxi, rapporterar Market.

Min analys är att de helt enkelt har vässat sig. Det är en rimlig förklaring till att diverselågprishandeln kan ha gått miste om en del köpare, säger Fredrik Bendz, analytiker på Yougov, till sajten. 

"Betydande bakslag"

Det är just Yougov som tagit fram siffror på hur utmanare inom dagligvaror inte når fram till kunderna. Rusta har idag en räckvidd på 22,8 procent när det gäller dagligvaror. Det är ett tapp på hela åtta procent.

Bakslaget är betydande och har en starkt negativ effekt på dagligvarutrafiken till varuhusen. Glädjeämnet för Rusta är istället att kvarvarande dagligvarukunder är mer lojala, säger Fredrik Bendz.

LÄS MER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Sju miljonner medlemmar

De goda nyheterna för Rusta är alltså att de kunder de behåller tycks vara väldigt trogna butiskedjan. Det är något som Cathrine Wigzell också gärna framhåller.

Enligt Rusta själva har man över sju miljoner medlemmar.

– Medlemstillväxten har varit stark på samtliga marknader och vi ser genomgående att Club Rusta attraherar breda kundgrupper, skriver Wigzell i senaste bokslutskommunikén.

LÄS OCKSÅ:


3 juli 2026

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

Sveriges regering har anledning att glädjas.

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen