Hälften av svenska föräldrar medger farligt misstag: ”Tar 20 sekunder”

2025 06 14

Sommaren är en årstid som ofta är extra uppskattad bland barn.

Men som förälder gäller det att ha koll på barnen – särskilt när de badar.

Över hälften av Sveriges föräldrar medger nu att de ibland gör ett misstag som kan bli ödesdigert.

”20 sekunder det enda som krävs”

52 procent av alla föräldrar med barn 2–12 år medger att de någon gång har tappat uppsikten över sina barn vid vattnet, visar en ny Novus-undersökning som gjorts på uppdrag av Trygg Hansa och Svenska Livräddningssällskapet.

Det kanske inte låter så farligt att tappa uppsikten ett litet ögonblick – men en drunkningsolycka kan gå mycket snabbare än vad många tror, varnar Trygg Hansa.

– 20 sekunder är det enda som krävs för att ett barn ska drunkna, uppger Trygg Hansa i ett uttalande.

Många föräldrar saknar också kunskaper om vad som krävs för att undvika drunkningsolyckor, enligt försäkringsbolaget.

Bland de vanligaste dödsolyckorna

Förutom att det går fort så sker en drunkning ofta tyst och oväntat. Därför kan man inte lita på att man kommer att höra barnet skrika om det uppstår en farlig situation medan man tittar bort.

Drunkningen är en av de vanligaste dödsolyckorna bland barn i åldern 1-6 år.

– Det går fortare än vad många tror för ett barn att försvinna under vattenytan. Det räcker att leta efter solkrämen i strandväskan medan ivriga barn springer till vattnet, säger Eva Schüler, vattensäkerhetsexpert på Trygg-Hansa, i ett uttalande.

Så mycket som var tredje svensk, 34 procent, uppger i undersökningen att de har varit med om en farlig situation vid vattnet med risk för drunkningsolycka.

– Se till att alltid vara med på en armlängds avstånd och släpp inte blicken ens för ett ögonblick. Och om det värsta händer, agera direkt och hjälps åt på stranden med att larma och börja med livräddning, det kan vara livsavgörande, säger Eva Schüler.

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

JUST NU: Björn Söder (SD) kräver stor nedläggning

2025 06 14

Ett storbråk har uppstått kring hanteringen av Sverigedemokraternas biståndsstiftelse Hepatica.

Nu riktar Björn Söder (SD) hård kritik mot den statliga myndigheten Sida – och kräver att den läggs ned.

”Aktivistiska tjänstemän”

Hepatica är SD:s biståndsstiftelse. Riksdagspartierna har partianknutna organisationer som genom ett särskilt program får pengar av Sida för projekt i andra länder.

Hepatica har dock länge nekats pengar av Sida för att krav inte anses ha uppfyllts. Detta har emellertid ändrats efter att Björn Söder klagat hos biståndsminister Benjamin Dousas (M) statssekreterare Diana Janse, uppger DN.

Bråket kring Hepatica får nu Björn Söder att gå till angrepp mot Sida.

Han kräver att myndigheten ska läggas ned. Det bör förvisso finnas en biståndsmyndighet, menar Söder.

– Men det vore bra om Sida lades ner, så man kan bygga upp en ny myndighet. Sida är full av aktivistiska tjänstemän och för stort också, säger Björn Söder till tidningen.

Kritik mot Sida och svenskt bistånd

Trots ändrade regler efter valet 2022 fick Hepatica inte fullt stöd från början. Detta fick Söder att prata med biståndsministern statssekreterare. Pressen från politiskt håll fick Sida att ändra sitt beslut, enligt tidningen.

– Har vi tjänstemän som struntar i det regeringen beslutat måste vi lyfta det, det är naturligt, säger Björn Söder.

Sverigedemokraterna har många gånger riktat hård kritik mot Sida.

SD har också varit kritiska till svensk biståndspolitik och krävt att mer pengar satsas på exempelvis svenskt försvar i stället för bistånd.

– Genom att omfördela biståndsmedel och prioritera svenska intressen vill vi finansiera förstärkningar av armén, marinen och flygvapnet samt återuppbygga civilförsvaret, skrev partiledaren Jimmie Åkesson tillsammans med två andra SD-företrädare i en debattartikel i Expressen i slutet av maj.

– Tillsammans med Tidöpartierna har vi redan gjort tiotals miljarder i besparingar på biståndet genom att frångå enprocentsmålet – miljarder som vi nu kan lägga på att rusta Sverige, tillade Åkesson i debattartikeln.

Foto: Landstingshuset, Wikimedia

Text: Redaktionen